Det statsägda startupbolaget jagar den digitala gralen

Slut på allt onödigt mekaniskt slit. Det digitala dotterbolaget till snigelposten vill robotisera allt hand- och pappersarbete kring våra dagliga pengaflöden.

”’Va, vad har du tänkt?’ Det har många vänner frågat då jag hoppat över från en startup till ett statsägt bolag”, inleder Patrik Sallner, vd för OpusCapita.

Transformation i stor skala – det är yrkes­mandatet hos Sallner som förutser en liknande revolution inom finans- och faktureringsbranschen som telekomsektorn nyligen genomgick.

År 1638 grundade Per Brahe postväsendet i östra rikshalvan, numera Finland. Spola fram till 2017, och Sallner jobbar för att förvandla ett statsägt bolag till en startup inom finansteknik (fintech).

”Jag har jobbat inom mega­företaget Nokia, mellanstora F-Secure samt det mindre Maria­DB. Nu försöker jag kombinera de bästa sidorna av dessa tre för att driva förändring och tillväxt.”

OpusCapita bär ett annat namn än moderbolaget Posti (tidigare Itella) för att ta avstånd till moderskeppet som har avvikande fokus. Bolaget har egen styrelse och jobbar självständigt, det statliga ägarskapet märks inte av, säger Sallner.

”På ett år har vi bytt ut sju av tio personer inom ledningsgruppen. Kultur- och strategimässigt har det hänt mycket under mina 1,5 år här.”

OpusCapitas styrelse befolkas av individer med professionell investerarbakgrund för att se till att man inte styrs alltför mycket in mot posten. För visst kan Sallners uppdrag liknas en kombination av städ- och byggjobb.

Foto: Karl Vilhjálmsson

Foto: Karl Vilhjálmsson

Pannkaka. Moder­bolaget som på den tiden även hade ett svenskt namn, Posten, inledde kring millennieskiftet en aggressiv expansion med hög profil inom informationslogistik och webbfakturor. Man ville bli ett logistikcenter för hela Östersjön inklusive Ryssland, med terminaler i Moskva och Sankt Petersburg. Man gick bet och tonade ner ambitionerna.

”Sprider man sig för snabbt och för tunt så saknar man kritisk massa. Då blir det inte lönsamt. Man måste konsolidera och vara effektiv, växa med fokus, inte enbart snabbt och brett”, funderar Sallner.

Vad exakt gör då det för den breda allmänheten relativt okända OpusCapita? Företaget hjälper bolag att skicka fakturor, samla pengar från sina kunder och att hantera inkommande fakturering från leverantörer. Därtill tar man hand om betalningsprocesser, det praktiska pengaflödet.

”Visionen är att främja digitalisering och automatiseringen av fakturering. Många företag gör en massa handarbete kring analysering och hantering av fakturor gentemot avtal och beställningar. Här kan digitaliseringen underlätta massvis.”

Som konsumenter har vi redan genomlevt en digitaliseringsvåg, den mesta fakturering sker via nätbanken och mejl.

”Det är ännu mycket vanligare på konsument- än företagssidan. Cirka 40 procent av alla fakturor i Norden är elektroniska. Som konsumenter får vi bara enstaka fakturor via papper, men vid företagen är utvecklingen mycket långsammare eftersom resten av världen släpar efter. Man antar att företag är mer sofistikerade än konsumenter, men det stämmer inte.”

Irrelevanta artefakter. Digitaliseringen kan spara in över 90 procent av arbetet inom alla skeden i en betalprocess, menar Patrik Sallner. Foto: Karl Vilhjálmsson

Irrelevanta artefakter. Digitaliseringen kan spara in över 90 procent av arbetet inom alla skeden i en betalprocess, menar Patrik Sallner. Foto: Karl Vilhjálmsson

Kapa onödiga steg. Vid scanning av pappersfakturor är träffsäkerheten 99,5 procent, vilket kräver en hel del manuellt verifierings­arbete i efterhand.

”En total digitalisering sparar 10–15 minuter per faktura. Tar man det ett steg vidare talar vi om robotisering som samlar information så att system talar med varann och ligger i samma omgivning. Inom lönebetalningar kan en robot slå samman och tolka information från olika källor och spara tiotals procent i processeringstid.”

En heldigital omgivning behöver ingen faktura, bara en beräkning, betalning och kvitto. Först lönar det sig att göra själva processen mer effektiv och minska antalet mellanskeden, därefter att automatisera.

”Digitaliseringen tar bort irrelevanta historiska artefakter och steg i processen. I slutändan talar vi om en total besparing på 90 procent eller mer av allt arbete ur kedjan”, målar Sallner upp.

Torsten Fagerholmtext

Karl Vilhjálmssonfoto

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*