En tyst urban revolution

Stora språnget (till city). Fram till 2050 kommer det byggas lika mycket stad i världen som i hela mänsklighetens historia. Därmed får storstäder både mer gemensamt med varandra och större betydelse än nationalstaten, menar ekonomen och samhällsdebattören Kjell A Nordström. Foto: Johan Hellström

Världens storstäder växer rekordsnabbt och det kommer att leda till stora förändringar i människors liv, menar ekonomen och författaren Kjell A Nordström.

Transporter, barnomsorg, avfallshantering, matförsörjning och företagande. Det mesta kommer att påverkas drastiskt under åren fram till 2050, på grund av den snabba urbaniseringen. Uppemot 80 procent av världens befolkning förväntas bo i städer år 2050. En av alla de som intresserat sig för siffrorna är ekonomie doktorn, entreprenören och föreläsaren Kjell A Nordström i Stockholm.

”Vi är bara i början av den snabbaste urbaniseringen i mänsklighetens historia. Det kommer att totalförändra allt”, säger Nordström.

En konsekvens kan bli att vi börjar se världen indelad i ungefär 600 städer i stället för i cirka 200 länder. Urbaniseringen medför även förändringar i maktpositionerna. Kvinnor tar allt mer plats i högkvalificerade yrken i städerna. De lever längre, är bättre utbildade och tjänar i vissa städer mer än sina manliga kollegor. Nordström sammanfattar det med begreppet Girlvilles i boken Urban Express som han gav ut 2014 tillsammans med moderate politikern Per Schlingmann.

Till grund för visionerna finns statistik om exempelvis utbildningssystemen, som visar att kvinnor redan nu dominerar de högre högutbildningarna. Globalt sett är fördelningen 93 män per 100 kvinnliga studenter. Trenden är tydlig även i mindre jämställda delar av världen. I exempelvis Teheran är cirka 60 procent av studenterna på högskole­nivå kvinnor.

Tyst revolution. Girlvilles är resultatet av en tyst, urban revolution som redan pågått under många år, menar Nordström. I några av världens storstäder har det lett till att unga kvinnor nu i genomsnitt tjänar mer än unga män. Singelkvinnor, mellan 21 och 30 år, har i dag högre inkomst än singelmän i 147 av USA:s 150 största städer. I Storbritannien är timlönen för heltidsarbetande unga kvinnor i allmänhet (inte bara singlar) tre procent högre än för männen. Enligt forskaren Nima Sanandajis beräkningar ligger unga kvinnor i Stockholm inte långt efter. Vad kan då denna revolution leda till?

”Vi kan få en rejäl underklass av män i urbana områden – lågutbildade eller felutbildade män som hamnar delvis utanför samhället och får syssla med enklare grejer, som kanske blir förbannade på invandrare och kärringar som tar över”, säger Kjell A Nordström.

Utvecklingen är inte otvetydig och på många håll i världen hindras kvinnor fortfarande av fördomar, traditioner och glastak. I vissa konfliktområden går utvecklingen till och med bakåt. Lönegapet mellan könen är fortfarande stort totalt sett i världen, där männen tjänar mer. Men kvinnornas chans att ändra på det finns i städerna, där deras ställning är starkare än på landsbygden.

En baksida av Girlvilles är att familje­bildandet får stå tillbaka. Under de senaste 100 åren har kvinnors medellivslängd ökat, medan antalet barn per kvinna minskat drastiskt. I Singapore och Hong Kong är familj numera bara ett alternativ för en liten minoritet. I Stockholm föds i dag 2,36 bebis per kvinna, i Tyskland 1,2 och i Italien mindre än ett barn per kvinna. För att en befolkning inte ska stagnera krävs minst 2,2 bebisar per kvinna.

Marie Granmar text

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*