Ett öppet sinne gnuggar geniknölarna

Smörjmedel. Vetenskapliga upptäckter och geniala konstnärliga idéer frodas i tätt befolkade urbana miljöer där kreativa personer (ofta immigranter) kan slipa sina intellekt mot varandra, visar forskningen. Foto: Mostphotos

Genier fostras av städer, sprit (eller kaffe) och ett öppet sinne.

Vad är det som skapar genier, och varför tenderar de att ploppa fram i grupper, geografiskt och tidsmässigt? Den frågan försöker journalisten Eric Weiner besvara i boken The Geogra­phy of Genius (2016).

Genier ploppar inte fram slumpmässigt. Snarare flockas de i kluster och slipar varandra till ännu större intellektuell skärpa. Det gäller antikens Aten, likaså renässansens Florens (Firenze) med Michelangelo och Leonardo da Vinci som överträffade sig själva via bitter rivalitet. Politiskt var USA:s grundlagsfäder Adams, Franklin, Hamilton, Jay, Jefferson, Madison och Washington sällsynt framsynta.

Ofta pågår exceptionell kreativitet i några tiotal år, och inte sällan i sviten av kriser såsom pesten.

Diversitet. En grundförutsättning är öppenhet för immigranter, flyktingar och främmande idéer. Som katalysator fungerar caféer och dylika mötesplatser. Genialitet är smitto­samt. Det krävs tillräckligt med förtroende för att dela idéer, men tillräckligt med spänning och mothugg för att det ska slå gnistor.

Genier tenderar att samlas till tätbebyggda, toleranta städer där de stöter på varandra (ibland ordagrant) och korsbefruktar varandras idéer. Några exempel är litterära, konstnärliga eller musikaliska meckan som Paris, New York och Wien. Ett afrikanskt ordspråk lyder: ’det behövs en hel by att uppfostra ett barn’. Likaså krävs en hel stad (med andra genier) för att uppfostra ett geni.

Därtill behövs ett outsider-perspektiv. Den som vinner på status quo är knappast tillräckligt modig, hungrig eller desperat för att skapa nytt. Samtidigt gäller det att und­vika alltför snäv specialisering eftersom det kan hämma kreativiteten.

Genier är därtill ofta enda barnet, eller har förlorat en förälder (ofta pappan) som unga.

Hjärta och hjärna. Enligt forskaren Scott Barry Kaufman vid University of Pennsylvania förknippas personlighetsdrag som en öppen och utforskande attityd starkt med kreativitet.

Kaufman har försökt bryta ner områden som bildkonst, musik, dans, arkitektur, kreativt skrivande, humor, uppfinningar, vetenskapliga upptäckter, teater och film i sina beståndsdelar.

En av hans slutsatser är att ett öppet känslo­liv (affektivt och estetiskt engagemang) främjar konstnärliga förmågor, medan intellektuellt engagemang (strävsamhet, bestämdhet, uthållighet) och kognitiv förmåga bäddar för vetenskaplig framgång.

Det är viktigt att skilja mellan IQ och intellektuell nyfikenhet, menar Kaufman. Samtidigt kan affektivt (känslomässigt) engagemang såsom empati och magkänsla rentav utgöra ett hinder för vetenskaplig prestationer.

Medkänsla och impulsivitet må skapa fina konstverk, men inte alltid så lyckad veten­skap; jakten på sanning eller skönhet leder sällan till samma slutdestinationer. Som Frank Zappa sa: ”Information is not knowledge. Knowledge is not wisdom. Wisdom is not truth. Truth is not beauty ...”

Torsten Fagerholm text

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*