På Långa bron är vinden bitande. Termometern högst uppe på Wärtsiläs huvudkontor visar –16 grader och prognosen lovar fortsatt kyla.

Det oroar inte Björn Rosengren, Wärtsiläs koncernchef, vars arbetsrum ligger strax under termometern.

”Härligt!”, säger han. ”Äntligen har snön kommit. Jag köpte skidor i går och ska ut och åka i kväll. Jag älskar skidåkning.” Det har gått ett år sedan svensken Rosengren, då vice vd för verkstadsjätten Atlas Copco, utnämndes till Wärtsiläs vd och koncernchef. Han tillträdde tjänsten i september när dåvarande koncernchefen Ole Johansson gick i pension.

Att som svensk ta över rodret i ett finskt företag var inget stort steg, säger Rosengren.

”Nej, det tycker jag inte. Det finns förstås en språkbarriär och annat sådant, men uppdraget kändes som en mycket spännande utmaning. Det var inte speciellt svårt att ta beslutet,” säger Rosengren, som numera är bosatt i Helsingfors.

Han tror att det finns en större förståelse mellan svenska och finska företag än mellan svenska och norska, eller svenska och danska företag.

”Men varje företag har sin kultur och Wärtsiläs kultur är internationell, de flesta medarbetare finns i andra länder. På det sättet skiljer sig bolaget inte så mycket från min tidigare arbetsgivare.”

Bra start

Affärsmässigt har Rosengrens första månader gått bra. Senaste kvartalsrapport bjöd på positiva siffror. Omsättningen var förvisso lägre än väntat, men orderingången ökade med 25 procent vilket lovar gott för framtiden. Beaktar man osäkerheten i världsekonomin är siffran rentav anmärkningsvärd.

”Visst är problemen stora, särskilt i Sydeuropa och i viss mån i USA. Men det finns fortfarande delar av världen där aktiviteten är stor och ekonomin växer.”

Ett sådant område är Asien där Wärtsilä har 40 procent av sin försäljning. Till Europa går 30 procent och till Amerika 20 procent av försäljningen.

I Europa är verksamheten dessutom i hög grad relaterad till service, det vill säga jobb som måste göras oavsett konjunkturläge. Den här typen av uppdrag står för hela 43 procent av Wärtsiläs totala affärsverksamhet.

Av bolagets tre affärsområden – kraftverk, sjöfart och service – ser läget ljusast ut på kraftverkssidan. Fjolåret var det bästa i affärsområdets historia och bolaget har nyligen fått beställningar från bland annat Dominikanska republiken och Bangladesh. En affär i Jordanien är också på gång.

”Behovet av elektricitet är stort, inte minst i tillväxtländerna. Här har vi bra lösningar och en stark marknadsposition. Våra motorer är efterfrågade i länder där det inte finns vatten- eller kärnkraft.”

Att Wärtsilä redan har många referensanläggningar runtom i världen gör det lättare att få nya kunder.

Tuffare är det på marinsidan. Där spår Rosengren problem i flera år framöver.

”Inte förrän den globala ekonomin återhämtat sig kommer det marina segmentet att ta fart.”

Men också här finns det ljusglimtar, till exempel i segmentet special­fartyg och offshore-anläggningar där ett högt oljepris driver marknaden.

Både när det gäller kraftverk och sjöfart kommer gas att spela en central roll framöver. Som energikälla har gasen blivit allt mer intressant – av såväl miljömässiga som ekonomiska skäl. Skärpta miljökrav ställer rederierna inför nya utmaningar. Antingen måste de fylla fartygens tankar med miljövänlig marindiesel, vilket är dyrt och därmed inte särskilt lockande. Eller så kan de installera ett slags reningsverk, en så kallad scrubber, eller satsa på gasdrift (LNG – Liquefied natural gas).

Vad gäller de två sistnämnda alternativen har Wärtsilä lösningar att erbjuda. Bolagets starka trumfkort just nu är dual fuel-motorerna, det vill säga ”tvåbränslemotorer” som går på både tjockolja och gas. På den marknaden är Wärtsilä i stort sett ensamt och maskinerna är efterfrågade både för kraftverk och inom sjöfarten. Användaren växlar mellan drivmedlen enligt vad omständigheterna kräver.

”Det här är en marknad som kommer att växa kraftigt framöver och som vi fokuserar väldigt mycket på.”

Ökat utbud ger lägre priser. Att gasen även blivit ekonomiskt intressant hänger samman med planer på att på olika håll utvinna skiffergas. Metoden är ny och går ut på att vatten och grus pressas ner i borrhål tillsammans med kemikalier. Det får skiffern att spricka och gas att komma upp till ytan. Även om gasen i sig har miljömässiga fördelar är utvinningsmetoden omstridd; kritikerna hävdar att kemikalier blir kvar i marken (se Forum nr 11/2011).

USA har hur som helst beslutat gå vidare med tekniken eftersom den ger jobb och väntas lösa landets energiproblem för många decennier framåt. Landet har också planer på att exportera gasen. Det här gör att gastillgången ökar vilket rimligtvis leder till sänkta priser – och därmed fler beställningar på LNG-fartyg och dual fuel-maskiner. I fjol beställdes 50 LNG-fartyg runtom i världen. När det gäller framtida beställningar vill Rosengren inte nämna någon siffra, men spår rent allmänt en klar ökning.

”Det här ser ut att bli ett väldigt spännande segment de kommande åren.”

Wärtsilä-vd:n Björn Rosengren räknar med att intresset för bolagets gasmotorer växer.

Koll på mikroberna

Nya regler för ballastvatten är ett annat intressant område för Wärtsilä. Internationella sjöfartsorganisationen IMO har bestämt att man inte längre ska få pumpa in ballastvatten i en del av världen och pumpa ut det i en annan del eftersom det rubbar den marina faunan. Därför måste fartygen förses med ett slags reningsverk. Också här ser Wärtsilä chans till nya affärsmöjligheter.

”Vi har massor av lösningar att erbjuda när det gäller att uppfylla miljökraven.”

I det sammanhanget har Rosengren höga förväntingar på Wärtsiläs köp av brittiska företaget Hamworthy, en affär som blev klar i månadsskiftet januari-februari.

”Hamworthy är starkt på gas och har ett bra produktsortiment när det gäller lösningar för ballastvatten och rökavgaser. Affären stärker vårt produktsortiment.”

Enligt Rosengren är det viktigt att hålla sig framme när en ny marknad uppstår och tidigt etablera sig som ett av de ledande företagen.

”Förfrågningarna är många. De nya miljökraven gäller från 2015-2016 så tiden börjar vara knapp. Ökningen syns kanske inte så mycket i våra siffror för 2012, men nästa år väntar vi oss att det ska märkas ordentligt.”

Vilka är då utmaningarna?

”Utmaningarna är många, inte minst den osäkra världsekonomin, som gör oss försiktiga i våra förväntningsmål. Blir det tuffare får man se till att anpassa sig.”

tt det hittills ändå flutit på rätt bra ska vi enligt Rosengren tacka tillgången till finansiering.

”Om finansiering till olika projekt skulle stoppas så skulle det bli mycket svårt. Men så här långt, och så långt vi kan se, finns det finansiering till bra projekt.”

En annan utmaning är konkurrenssituationen. Från Asien kommer nya konkurrenter som enligt Rosengren är både duktiga och konstnadseffektiva.

”Då är vår enda chans att leverera bättre tekniska lösningar. Att vara kostnadsledande är svårt, så därför måste vi mycket starkt fokusera på produktutveckling och nya lösningar. Den dag vi inte kan visa upp bättre tekniska lösningar blir det svårt.”

Enligt Rosengren gäller det här även industrin i Norden överlag. ”Vi måste har någonting att tillföra. Ligger man i framkanten tror jag det går att vara stark också framöver men vi kan inte bara ta för givet att vi kommer att vara där.”

Vasa-enheten viktig

Inom Wärtsilä sker forskning och utveckling i hög grad på bolagets två kompetenscentra, i Vasa och i italienska Trieste. ”Så här långt har man i Vasa varit väldigt framgångsrik med det man har gjort. På kraftverkssidan har man verkligen lyckats plocka fram lösningar som är mer effektiva och kostnadseffektiva för kunderna. Kan man fortsätta på det sättet ser jag absolut en god möjlighet för Vasa­enheten.”
Patrik Harald, text

Karl Vilhjálmsson, foto

PROFIL: Björn Rosengren

Född: 1959.

Bor: i Helsingfors.

Familj: Hustru och tre barn, de två äldsta bor kvar i Sverige och den yngsta i Helsingfors. Till familjen hör också en hund.

Utbildning: Civil­ingenjör från Chalmers 1985.

Karriär: Olika chefsuppgifter på Atlas Copco sedan 1998, dessförinnan vd för Nordhydraulic, Nordwin samt olika befattningar inom ESAB-gruppen.

Fritiden: Skidåkning, segling, golf.

Related posts:

1. Vilken teknik bör en hemsida ha för att vara sökmotorvänlig?

Finlands Bank löser in marksedlarna och -mynten till deras nominella värde. I många fall är dock samlar- eller affektionsvärdet högre än det nominella värdet.

Centralbankens skyldighet att lösa in finska mark gäller alla sedlar som getts ut 1945 eller senare, och den sista myntserien som användes innan euron infördes. Inlösensskyldigheten gäller även jubileumsmynt som präglats 1989 eller senare. När skyldigheten att lösa in mark upphört stängs Finlands Banks kundkassa i Helsingfors, uppger banken i ett pressmeddelande.

Beloppet av finska mark som fortfarande är i omlopp uppgår till ca 1,66 miljarder mark, som utgörs av sedlar för ca 740 miljoner, mynt för ca 590 miljoner och jubileumsmynt för ca 330 miljoner mark.

Finlands Bank rekommenderar att den som vill växla i första hand vänder sig till den egna banken. Man kan också höra sig för om inlösen av mark hos valutaväxlaren Forex.

Det är också möjligt att på egen bekostnad sända marksedlar och -mynt per post till Finlands Bank för inlösen. I så fall är den sista avsändningsdagen den 29 februari 2012 (poststämpelns datum).

Related posts:

1. Julstormarna kostar försäkringsbolagen 70 miljoner euro

Det visar Statistikcentralens arbetskraftsundersökning.

Det relativa arbetslöshetstalet i januari var 7,8 procent, jämfört med 8,2 procent i januari 2011. Bland män var arbetslösheten 8,6 procent och bland kvinnor 6,9 procent.

Det relativa arbetslöshetstalet bland unga, det vill säga 15–24-åringar, var i januari 20,4 procent, vilket var 1,3 procentenheter högre än i januari året innan.

Related posts:

1. PC-försäljningen ner 16 procent i fjol

För att en BlackBerry ska fungera korrekt i Finland måste användaren ha ett abonnemang hos Cubio. I annat fall går det bara att ringa med mobilen men inte använda mobildata eller e-post, uppger chefen för Cubios BlackBerry-affärsverksamhet Kyösti Järnefelt till Tietoviikko.

Han är realist när det gäller försäljningen och räknar med att BlackBerry på sin höjd tar några procent av den finländska mobilmarknaden. Det betyder några tiotusentals sålda apparater per år.

I ett första skede saluför Cubio pekskärmsmobilen BlackBerry Torch 9860, pekskärms- och qwerty-modellerna BlackBerry Bold 9900 och 9790, samt BlackBerry Torch 9810 med pekskärm och utdragbart tangentbord.

Paul Lucier som är chef för RIM:s verksamhet i Norden och Baltikum, säger till Kauppalehti att Nokias svaga position är ett av skälen till att mobiltillverkaren nu söker sig till Finland. I Sverige landsteg RIM 2010 och har därefter etablerat sig i Danmark, Norge och Litauen.

Särskilt bland företagskunder i Nordamerika har BlackBerry-mobilerna varit populära, bland annat för att de anses hålla hög nivå när det gäller datasäkerhet. Men precis som Nokia har tillverkaren på senare tid tvingats se sin marknadsandel krympa och börsvärdet rasa.

I senaste rapporten från analysföretaget Gartner framgår att RIM:s operativsystem i fjol hade en marknadsandel på 8,8 procent jämfört med 14,6 procent året innan. Samtidigt ökade Android sin marknadsandel från 30,5 till 50,9 procent och Apples iOS från 15,8 till 23,8 procent.

No related posts.

I delegationen på cirka 100 personer ingår bland andra statsminister Jyrki Katainen (Saml) och utrikeshandelsminister Alexander Stubb (Saml).

Det är främst oljefyndigheterna utanför den brasilianska kusten som tilldrar sig de finländska företagens intresse. Av nya oljefyndigheter som gjorts i världen de senaste tio åren har hälften varit i Brasilien och fram till 2015 investeras 270 miljarder dollar i främst offshore-utvinning utanför landets kust. Det här leder till att landets nationella oljebolaget Petrobras fördubblar sin produktion, vilket kommer att göra Brasilien till ett av världens främsta oljeproducerande länder.

"På ett par år har finländska företag lyckats skapa goda relationer till den brasilianska offshore- och sjöfartsindustrin. Planeringsföretag och produktleverantörer inom finländsk sjöfartsindustri har redan fått flera konkreta beställningar och fler väntas framöver", säger Matti Rasimus, Finpros branschdirektör för tillverkningsindustrin i ett pressmeddelande.

Finpro är en organisation som jobbar för att befrämja finländska företags affärsmöjligheter i utlandet. Organisationen blev härom året uppmärksam på de möjligheter som Brasiliens offshore-oljeproduktion kunde erbjuda. Tack vare gemensamma program har tiotals finländska företag sedan sökt sig till Brasilien och flera har grundat dotterbolag i landet. Till exempel Deltamarin, GS-hydro, Almaco, Vaisala och Vacon har nyligen öppnat försäljningskontor i landet, medan Konecranes och Oilon öppnat nya produktionsutrymmen.

"Som fortsättning på det nu aktuella investeringsprogrammet väntar vi ett nytt, minst lika stort program, och efter det torde landet gå vidare genom att förstärka sin handelsflotta. Då är det utmärkt om Finland redan har positionerat sig som en av Brasiliens strategiska partners inom varvsindustrin, säger Samuli Seilonen, chef för Finpros exportcenter i Rio de Janeiro.

Vid den finländska handelsdelegationens besök läggs huvudsaklig tyngdpunkt vid havs- och offshore-teknologi, men också affärsverksamhet baserad på biomassa, ICT och gruvindustri står på agendan. Intresset för att utveckla biomassa som bränsle är en gemensam nämnare för Finland och Brasilien, och Finpro räknar med att bioenergiproduktion blir nästa stora öppning för finländska företag i Brasilien.

Patrik Harald

Related posts:

1. Färre nya företag under tredje kvartalet

Också för helåret 2011 sjönk partiförsäljningen av PC-datorer med 16 procent jämfört med året innan, och landade på 58,5 enheter. Uppgifterna kommer från analysföretaget Gartner.

"Trots aggressiv prissättning och specialerbjudanden i samband med julhelgen är det främst smartmobiler, pekdatorer och läsplattor som fångat konsumenternas uppmärksamhet, säger Meike Escherich, chefsanalytiker på Gartner, i ett pressmeddelande.

Under fjärde kvartalet drabbades marknaderna i Italien, Grekland, Portugal och Spanien särskilt av nedgången. I de här länderna minskade PC-försäljningen med över 30 procent.

För Västeuropa överlag minskade försäljningen av bärbara PC:er något mer än bordsdatorer.

Enligt Gartner är HP fortfarande den största PC-leverantören i Västeuropa. Tillverkaren har ökat sitt försprång till tvåan, Acer.

Related posts:

1. Färre nya företag under tredje kvartalet
2. 10-årig Ipod banade väg för Apple-succé

Tommi Kääriäinen har forskat i yt­beläggningsmetoder som behövs vid framställning av organisk elektronik med rulle-till-rulle-teknik.

Metoden går under benämningen ALD (Atomic Layer Deposition) och med hjälp av den kan man bygga upp tunna skikt av material i atomlager för atomlager, med en noga kontrollerad tjocklek. De tunna plastfilmer – ett par nanometer upp till några tiotals nanometer tjocka – som framställs med ALD-metoden, har klart bättre barriäregenskaper än vad som går att åstadkomma med annan teknik. Barriäregenskaper betyder förmågan hos ett material att inte släppa igenom fukt eller gas. Den här egenskapen är av största vikt när man jobbar med organisk elektronik.

”Här är kravet högst 10^-6 gram per kvadratmeter och dag. När det gäller krav på så låga nivåer är ALD en mycket lovande teknik ”, säger Tommi Kääriäinen.

Hans forskning är speciellt inriktad på att kunna utföra ALD-processen i så låga temperaturer att det är möjligt att ytbelägga polymersubstrat (t.ex. plast). Kan man göra det öppnar sig möjligheten att industriellt massproducera organisk elektronik med hjälp av rulle-till-rulle-metoden, det vill säga ett slags boktryckarteknik. På så sätt blir elektroniktillverkningen mycket kostnadseffektiv.

“Man kan dra nytta av mina forskningsresultat i utveckling av rulle-till-rulle-processer.”

Enligt Tommi Kääriäinen dröjer det dock ett tag innan vi får se kommersiella tillämpningar baserade på metoden.

”Beroende på tillämpning talar vi om 5–10 år”.

Produkter där det finns potential i ett tidigt skede är olika slag av böjbar organisk elektronik, till exempel OLED-skärmar (Organic Light Emitting Diode). Kääriäinen tror att tillämpningarna överlag är mindre ytor som mobilskärmar och andra små displayer. Skärmar som går att rulla ihop, belysning som baserar sig på OLED-teknik samt organiska solpaneler är exempel på andra möjliga tillämpningsområden inom rulle-till-rulle-tillverkning.

ALD-forskning görs i dag på många håll i världen, men Finland har långa traditioner inom området.

Patrik Harald, text

Disputation: 19.12.2011 vid
Villmanstrands tekniska universitet.

Avhandling: ”Polymer Surface Modification by Atomic Layer Deposition”.

Opponent: Professor Steven George Colorado University, USA.

Kustos: Professor David Cameron, Villmanstrands tekniska  universitet.

No related posts.

Arbetsgruppen utreder bland annat hur Finland borde gå till väga för att på sikt ta i bruk ett system med vägavgifter. Utredningen gäller tekniska, trafikmässiga, ekonomiska och lagstiftningsmässiga frågor i anslutning till vägavgifter.

Under ledning av Jorma Ollila ska arbetsgruppen först dryfta principiella frågor, till exempel målet med vägavgifter, följderna av dem och möjligheterna att styra och effektivisera transportsystemet med hjälp av vägavgifter. En viktig fråga är hur man säkerställer integritetsskyddet.

"Vår främsta uppgift är att definiera målet för vägavgifter och våra ambitioner för dem. Är syftet att skapa smidigare trafik, att minska utsläppen, att finansiera trafikleder eller något annat? Trafiktjänster och prissättningen av dem är frågor som berör hela vårt samhälle och därför är utredningen en mycket intressant uppgift", säger Jorma Ollila i ett pressmeddelande från Kommunikationsministeriet.

Trafikminister Merja Kyllönen är nöjd att Ollila axlar ordförandeskapet.

"En utredning av vägavgifter är inskriven i regeringsprogrammet och att undersöka en rättvis prissättning av trafiken är en av de högsta prioriteterna under min regeringsperiod. Ollilas uppdrag som ordförande är en stor utmaning och jag ser med intresse fram emot resultaten", säger Kyllönen.

Medlemmarna i arbetsgruppen kommer från den högsta ledningen för kommunikationsministeriet, ämbetsverken inom dess förvaltningsområde och finansministeriet. I arbetsgruppen ingår dessutom företrädare för forskning och vetenskap.

Arbetsgruppens mandattid löper ut den 31 december 2013.

No related posts.

Apples iPhone 4S är aningen mer användarvänlig än Nokias Lumia 800, men skillnaden är inte stor. Det visar en undersökning från Åbo Akademis MediaCity i Vasa.

MediaCitys jämförande undersökning i användarupplevelse visar att även Lumia upplevs positivt av nya användare.

Testpersonerna fick utföra sju likadana uppgifter med vardera telefonen. I tre av uppgifterna upplevde användarna att iPhone var bättre, i tre var Lumia bättre och i ett fall var telefonerna i praktiken lika bra.

iPhone gav ett klart bättre första intryck, medan Lumia tenderade att upplevas positivare för användarna efter hand som de använde den.
Helhetsintrycket blev lite bättre för iPhone. Sju testpersoner sade sig föredra iPhone och tre Lumia.

Undersökningen gjordes genom att ingående studera 10 testpersoners upplevelse av telefonerna med hjälp av bland annat ordskattningar samt fysiologiska reaktioner. Hjärnans reaktioner registrerades med en EEG-hjälm och ögonrörelserna med en ögonrörelsekamera. Ingen av användarna hade tidigare använt en iPhone eller en Windows-telefon. Argumenten till iPhones fördel är att den ser bättre ut och är lättare att använda. Argumenten för Lumia är att den verkar intressantare och är lite annorlunda.

– Det verkar som om iPhonens goda rykte och starka brand även gör att testpersonerna i viss mån förlåter brister och missöden i användningen, säger testdesigner Joachim Högväg på MediaCity i ett pressmeddelande.

Undersökningen gjordes i samarbete med tidningen Talouselämä och refereras i TE 5/2012 som utkom den 3 februari. Hela studien går att läsa på http://www.mediacity.fi

Related posts:

1. Finlandspremiär 1.2 för Lumia 800
2. Iphone 4 fjolårsfavorit i Elisas butiker

Köttförädlingsföretaget Snellmans produktion har ökat kraftigt de senaste åren. Mellan 1995 och 2011 ökade slakteriets nöt- och svinproduktionsmängd från 8 miljoner till 32 miljoner kilo.Det nya slakteriet som togs i bruk i månadsskiftet januari-februari ger en produktionskapacitet på 60 miljoner kilo.

Tillväxtmålet fram till år 2015 är 50 procent, uppger bolaget i ett pressmeddelande.

Bygget av det nya slakteriet inleddes i april 2011. Investeringen förverkligades enligt budgeten på 10 miljoner euro.

No related posts.