Fiskar flyttar norrut. Klara regler krävs för att säkra en välmående fiskerinäring.

Plan H2O. Hur reagerar fiskbestånden då haven blir varmare till följd av klimatförändringen? Bild: Mostphotos

Haven blir varmare och många fiskarter drar sig norrut för att hitta kallare vatten. Förflyttningen av fiskbestånden kommer att påverka fisket och nu behövs nya anpassningsplaner. Michaela Aschan, ursprungligen från Esbo, leder EU:s forskningsprojekt Clime Fish.

I de politiska klimatförhandlingarna har det funnits en målsättning att begränsa höjningen av jordens medeltemperatur till två grader innan år 2100. Nu ser det inte ut att lyckas och nära polerna kommer höjningen att bli mycket mer drastisk än så, redan inom en väldigt överskådlig framtid.

”Om utsläppen av växthusgaser följer samma kurva som hittills kommer vi att ha en temperaturhöjning på tre grader i Barents hav innan 2050”, säger Michaela Aschan, professor i fiskeribiologi vid universitetet i Tromsø och koordinator för EU-kom­missionens forskningsprojekt Clime Fish.

Tre grader innebär en stor förändring i den marina livsmiljön och forskarna gör sitt bästa för att förutse konsekvenserna av temperatur­höjningen. I de nya förhållandena kan det marina växt- och djurlivet ändra snabbt och Aschan ser både hot och möjligheter.

”Det är svårt att veta exakt vad som kommer att hända, men högst sannolikt kommer temperaturhöjningen att leda till stora förändringar i fiskbestånden. Vi har redan sett att torskyngel utanför Skottlands kust har svårt att anpassa sig till nytt klimat, medan torsk­beståndet i Barents hav växer, delvis för att den kan hitta mat på ett dubbelt så stort område än den tidigare när vattnet har blivit varmare.”

Arterna anpassar sig olika till förändring och människan behöver ha beredskap att parera de nya förhållandena inom fiskeriet. De internationella överenskommelserna om fiske­kvoter kommer att behöva omförhandlas kontinuerligt, när olika fiskarter kommer in på nya vatten.

”Det har redan hänt, till exempel utanför Islands kust där stora mängder av makrill kom in och åt upp maten och yngel för den lokala loddan. De isländska fiskarna hade inte tillstånd att fiska makrill och beståndet av lodda tog stryk.”

Plasthotet kan hanteras. På senare tid har plast i haven har fått stort utrymme i medierna och bilderna har väckt starka reaktioner. Nyligen hittades en val i Thailand som hade kvävts till döds av de 80 plastpåsar som den svalt.

”Plast har nog förorenat våra hav redan en tid så det är bra att saken får uppmärksamhet i medierna. Fördelen är att vi som konsumenter kan förstå och hantera problemet. De senaste decennierna har vi sett flera andra miljöproblem som blivit lösta tack vare regleringar och kampanjer. Ett exempel är ozonhålet som blev mindre efter att vi minskat på användningen av freoner.”

Hälsoriskerna med mikroplaster är ännu inte helt kända, men forskning har nyligen visat att fiskfilén är fullt ätlig, trots att fisken ätit plast.

Aschan ser ett problem med att plast­larmet överskuggar klimathotet i medierna.

”Vi som forskar om effekterna av klimatförändringar är frustrerade över att medvetenheten fortfarande är så låg. Nu planerar Statoil och andra bolag att utvinna olja i Barents hav när källorna i Nordsjön är tömda. Har de inte insett att vi måste sluta använda fossila bränslen?”

Reglering räddar bestånd. I EU-projektet Clime Fish leder hon forskningsarbetet med 16 olika fallstudier i lika många länder. Den genererade kunskapen ska användas för att utveckla anpassningsplaner för de växlande klimatförhållandena.

”Vi samlar myndigheter, politiker och intressegrupper från både industri och miljöskydd till diskussioner och gör upp planer för hur fiskerinäringen ska klara sig efter 2030. Olika regioner kommer att behöva olika anpassningsplaner.”

I framtidsprognoserna kommer fisk att få en ännu större betydelse som människoföda. Därför är det viktigt att stoppa överfiske och se till att fiskbestånden mår bra.

”Det finns flera positiva exempel på fisk­arter som varit hotade men repat sig tack vare regleringar. Det såg illa ut till exempel för torskbeståndet i Barents hav på 1980-talet, men nu är det uppbyggt.”

Prognoser visar också att en höjd temperatur kan öka tillväxten och fångsten av sik i sjöar i Europa, även i våra vatten.

”I Nordostatlanten är 90 procent av fiskbestånden bärkraftiga så jag är optimistisk om att vi kan ha en välmående fiskerinäring under klimatförändringarna, bara vi lyckas komma överens om klara regler för fiske”, säger Aschan. 

Johan Svenlin text

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*