Ideologier som går på steroider

Det finns ett botemedel mot ideologier och kommersiell propaganda som gå på steroider. Men det kostar pengar. Kvalitativ, sanningsenlig och relevant information är aldrig gratis.

”We’re willing to pay for high quality food and clothes and cars, so why not high quality information?” frågar Yuval Noah Harari, professor i historia och författare, retoriskt i succéboken 21 Lessons for the 21st Century (2018). Varför förgiftar somliga dagligen sig själva med förströelse, lögner och strunt, via oseriösa kanaler?

Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.

Inom Silicon Valley säljs och köps egentligen en enda råvara: publikens uppmärksamhet. Reklammakare och politiker betalar hårdvaluta för varje nanosekund som teknikbolagen lyckas styra våra blickar och påverka våra kollektiva attityder.

Hur fångar man då uppmärksamhet? Först inhämtar man finkalibrerad användardata. Sen lägger man ut lockbetet: till synes gratis ’innehåll’. Avsändaren kan strunta i kvalitetskontroll, sanning eller relevans. Det övergripande incitamentet inom vår informationsekonomi är att maximera antalet uppkopplade minuter. Det mest effektiva verktyget för att skapa reaktioner är sensationalism. Med andra ord ett utstuderat emotionellt tilltal avsett att framkalla en blandning av överraskning, avsky och rädsla hos mottagaren. OMG- eller LOL-effekten hos digitalt byskvaller verkar oemotståndlig för mången reptilhjärna.

Ett ständigt flöde av virala bilder, videor, slagord, skämt och internetmemer injiceras direkt i våra hjärnor. Den distraherade, passiva mottagaren, bedövad av underhållningens och känslornas tyranni, märker knappt hur kapaciteten till autonomt tänkande försvagas. Stockholmssyndromet slår in: vi lär oss att älska våra förtryckare (smarttelefonen, appen, eller det så kallade ’sociala’ mediet).

Samtidigt har stora delar av politiken reducerats till performans, där kosmetik – att inte tråka ut lyssnaren med ack så långrandiga principer eller djupare mening – är viktigare än ideologi eller visioner.

Medborgaren har ett enormt ansvar i att hålla sig upplyst. Om du konsumerar ’gratis’ nyheter, reportage och analyser så utgör du själv produkten och utsätts sannolikt för – mer eller mindre subtil – politisk och kommersiell hjärntvätt.

”When a thousand people believe some made-up story for one month, that’s fake news. When a billion people believe it for a thousand years, that’s a religion.” Harari liknar – provokativt men välunderbyggt – nationer, varumärken och religioner vid fotbollsklubbar som går på steroider. Allesammans bygger de på sociala konventioner, alltså outtalade, ofta omedvetna övertygelser.

”Homo sapiens is a post-truth species, whose power depends on creating and believing fictions.” Ända sedan stenåldern har människan skapat självförstärkande myter för att upprätthålla social ordning och kontroll samt mana till lydnad. Fiktion, alltså kollektiva föreställningar, likriktar beteendet och möjliggör storskaligt samarbete – en grundbult i vår civilisation. Facebook har ingalunda lanserat fake news, men utgör en effektiv megafon för det uråldriga fenomenet.

Hur vaccinera sig? Hararis råd: ansträng dig att läsa relevant vetenskaplig litteratur. Expertgranskade artiklar, böcker utgivna av välkända akademiska förläggare samt professorer från välrenommerade institutioner. Värdesätt pålitliga, empiriska kunskapskällor, som vår civilisation är beroende av.

Samtidigt uppmanar Hariri forskare att engagera sig starkare i offentliga samtal och debatter: Tystnaden är inte neutral; den stöder status quo. Våga alltså öppna munnen. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*