Ingenjören ska rädda världen – igen

Klimatångest. Undersökningar har visat att ungdomar i dag upplever sig mer hotade av planetens tillstånd än av krig och terrorism. Foto: Mostphotos

Overshoot Day inföll rekordtidigt i år. Redan den åttonde augusti hade vi gjort oss av med hela årets ranson av naturresurser, åtminstone enligt Global Footprint Network och Världsnaturfonden WWF, som samarbetar med uträkningen. På trettio år har ”Den ekologiska skuldens dag” flyttats från jul­afton till tidig augusti och om man ska tro på GFN och WWF skulle det nu krävas 1,6 jordklot för att återskapa de naturresurser som konsumeras av människan.

Rune Westergård, grundare av framgångsrika teknikkonsultföretaget Citec, har en annan uppfattning. I sin bok med den provokativa titeln ”Ett jordklot räcker” lägger han fram exempel och argument för att kunskap och teknik erbjuder lösningar på problemen. Och vi behöver inte ens gå tillbaka till en stenålderslivsstil.

”Det finns många exempel på miljöproblem som vid en viss tidpunkt sett hopplösa ut, men som blivit lösta tack vare nya tekniska framsteg, politisk styrning och i viss mån ändrade konsumtionsvanor. Tyvärr får historiska exempel på teknoevolutionen alltför lite plats i samhällsdebatten”, säger Westergård.

Kylskåpets mörka historia. Han medger att många miljöproblem uppstått när ny teknik brett ut sig, men han framhåller att problemen också har gått att lösa. Ny teknik har ersatt den gamla som visat sig ha skadliga effekter.

Ett exempel är kyl- och frysteknik, som innebar ett fantastiskt framsteg för att förlänga hållbarheten på livsmedel, men efter en tid upptäcktes problemen i kylmedlen. Ammoniak och svaveloxid var giftiga och ersattes med freoner som senare visade sig orsaka skador på ozonlagret. Bland hotbilder som försvunnit från dagordningen, tack vare teknisk utveckling och ibland uppbackad av politisk styrning, nämner Westergård också skogsdöden, ozonkatastrofen och försurningen av sjöar. På senare år har massdöd av bin och en flytande sörja med plastpartiklar i världshaven orsakat larm.

”Det dyker ständigt upp nya problem som måste lösas. Forskarna har en viktig uppgift att peka på hoten och politikerna måste sedan skapa styrmedel för att lösa problemen.”

Klimathotet kan hanteras. Just nu ser Westergård klimatförändringen som ett allvarligt hot och skriver i inledningen av boken att ”Det här är ingen förnekelsebok – vissa av planetens ekologiska gränser överskrids i dag på ett sätt som måste tas på största allvar. Planeten hostar, och det beror på vår civilisations påverkan på atmosfären och naturen.”

I klimatdebatten tvivlar han inte på den stora majoriteten av forskare, som pekar ut antropogena orsaker bakom den stigande medeltemperaturen.

”Klimatskeptikerna måste också få vädra sina synpunkter, men det måste vara vetenskapen som är ledstjärnan när man fattar politiska beslut. Tänk om vi hade resonerat som klimatskeptikerna när problemen med ozonlagret blev uppenbara.”

Rika bör satsa. Westergård ser handlingsförlamning som ett av de största hoten just nu.

”Undersökningar visar att ungdomar av i dag har klimatångest och upplever sig mer hotade av planetens tillstånd än av krig och terrorism. Jag förstår att det blivit så med den dystopiska medierapporteringen, men ungdomar ska ha framtidstro, inte ångest.”

I sin egen beskrivning av världens tillstånd vill han använda rörliga bilder i stället för stillbilder. Världen blir hela tiden bättre, trots att det sker bakslag och trots att det ser dystert ut på vissa områden. I stället för att vältra sig i skuld borde i-länderna visa vägen genom satsningar på ny teknik som löser miljö­problem. Och det finns redan gott om mogen teknik som gör planeten grönare.

”Det skulle behövas mer uppmuntrande än begränsande styrmedel, både till privatpersoner och företag, för att stimulera utvecklingen av teknik som löser problem”, anser Westergård.

Johan Svenlin text

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*