Kämpa för Europa!

Upp till kamp för Europa! Eller är det malplacerat att stämma upp till sameuropeisk kampsång? Nejdå. Just nu, mitt uppe i pågående brexit och efter en våldsam folkomröstning i Katalonien är tidpunkten tvärtom den rätta att mana till besinning. Att inse att den europeiska mångfalden är den bästa garanten mot global enfald.

Kaj Arnö hanterar politiska traumata genom att grubbla över samhällets uppgifter.

Amerikaner är bra på att förenkla. Och förenklar jag min världsbild som europé, ser jag ett Europa som har alla chanser att hävda sig gentemot ett alltmer isolationistiskt USA och ett växande Kina. Fast då gäller det att kämpa på, för företagsamheten och ambitionsnivån. Den samhälleliga infrastrukturen och de grundläggande värderingarna utgör däremot en stark bas att bygga vidare på.

Det har sagts förr, och det är värt att sägas igen: Hotet för Europa är att vi missar digitaliseringen. Vi européer bara gapar vid åsynen av GAFA, alltså Google, Apple, Facebook, Amazon. Företag som de-facto-monopoliserar Big Data får man söka med ljus och lykta utanför USA:s västkust.

Men vi har ju förstås bilindustrin! Där är vi världsledande. Fast det tröstar föga. Ungdomen är allt mindre intresserad av bilar, rentav i USA. Och i den utsträckning bilar behövs, blir de digitaliserade och eldrivna. Där blir vi snart omkörda, om våra politiker genom slappa utsläppsnormer bromsar innovationerna, snarare än att skapa ett klimat där den europeiska hemmamarknaden är en föregångare på lagstiftningssidan.

Federala muskler. Tillika vet vi att de flesta innovationerna kommer från statligt håll. Också i USA. Försvaret gav upphov till Internet. De grundläggande genombrotten i rymd- och flygteknik, inom IT, inom genteknik, de har inte skett inom privatföretagen. GAFA har tillämpat vad universitet och statliga anstalter forskat fram.

Så kanske EU:s överstatliga instanser kan bli vår styrka? Redan nu är de ett bra försvarsverk mot exploatering av GAFA. EU är stort nog att säga nej. Nej, vi kör med GDPR, den allmänna europeiska dataskyddsförordningen. Nej, trots er kreativa bokföring uppbär vi skatt. Nej, vi har lagar som skyddar arbetstagarna mot exploatering. Europa har grundspelregler som alla ska hålla sig till.

Dessa grundspelregler är inte bara ett försvar mot en yttre ekonomisk övermakt. Reglerna utgör en stabil bas på vilken långsiktigt fungerande samhällen kan byggas. Den bredare bildningen i Europa gör livet snäppet svårare för demagoger och populister. Den jämnare inkomstfördelningen minskar mängden våld. De mindre klasskillnaderna och de högre skatterna gör att samhällsmotsättningarna inte urartar.

Puritanism och frihet. Redan ytliga observationer av USA håller min europeiska glöd igång. USA låtsas hålla stat och kyrka isär, men blind religiös tro är en merit eller snarast en praktisk förutsättning för att bli vald till politiska poster. I Europa är vi bättre på att försvara förnuftet och skydda individen mot fundamentalism. Under religionens täckmantel vidmakthåller man i USA den brutala seden att amputera förhuden på friska små gossar utan förmåga att artikulera sin egen vilja. Ska inhumana riter från forntida samhällen utan tillgång på rent vatten tillåtas, trots existensen av modern hygien?

Det sexuellt repressiva amerikanska samhället demoniserar nakenhet och vill ”skydda” individen mot ett naturligt förhållande till den egna kroppen, och förhindrar på kuppen ett respektfullt förhållande till andras kroppar. Som om bröstvårtor vore farligare än eldvapen! Må vi européer inte låta den amerikanska populärkulturen hjärntvätta oss, så också vi blir mer pryda och våldsbenägna. Frihetsbegreppet i Europa är bredare än på andra orter i världen. Det är bra så.

Välgörenhet är en annan amerikansk kulturyttring jag har lite svårt med. Man vältrar sig i vällustkänslor av välvilja. Men är det inte en form av elitens självförhärligande? Varför skulle välgörare vara bättre på att omallokera resurser rättvist, än samhället? Är det inte för den skull vi uppfunnit skatter?

Höj den mentala ribban, Europa! Listan på goda europeiska grundvärderingar kunde göras längre. Och ibland är vi rentav bra på att popularisera dem. Eurovisionen firar massornas mångfald, så det blir till en folkfest ända borta i Australien. Men det vi egentligen behöver är en högre ambitionsnivå. Statlig forskning och expansiva program inom flyg- och rymdindustrin är en bra början, men vad hjälpte det att MP3-formatet för komprimering av digitalt ljud i tiden forskades fram av Fraunhoferinstitutet i Erlangen, då kommersialiseringen av MP3-spelare skedde utanför Europa?

För så är det: De goda, humanistiska europeiska värderingarna måste försvaras av en stark ekonomi. Låt oss alltså kämpa för ett ambitiöst Europa, där företagarens absoluta framgångsdröm är större än att sälja bort sitt företag till den amerikanska marknadsledaren.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*