Klockan klämtar för renkollisioner

Halvera antalet kollisioner. Renkollisioner är inte lika farliga som älgkollisioner, men samhällskostnaderna är minst lika stora. ”Investeringen i Porokello har redan sparat in miljoner euro i kostnader”, säger projektchef Maria Timo-Huhtala.

Renar är inte kända för sin intelligens. I Finland har det årligen inträffat omkring 4 000 kollisioner mellan renar och fordon som framförs av människor, men tack vare nya tekniska lösningar håller olyckorna på att minska.

Kollisionerna är i de flesta fall mer ödesdigra för renarna, men eftersom dessa inte verkar utveckla något trafikvett är det upp till människorna att se till att kollisionerna undviks.

Det har NTM-centralen i Lappland tagit fasta på. Tillsammans med renägarnas och yrkestrafikanternas takorganisationer och en handfull företag inom teknik och kommunikation, har NTM-centralen utvecklat trafiksäkerhetssystemet Porokello (renklockan). Målsättningen är att halvera renkollisionerna i Finland fram till år 2020.

”Den tydliga målsättningen har underlättat arbetet med att välja teknik, utveckla systemet och få med alla de parter som behövs”, förklarar Maria Timo-Huhtala, projektchef för Porokello.

Det ambitiösa målet är på god väg att uppfyllas. Sedan den trevande starten sommaren 2016 har en starkt nedåtgående trend noterats. År 2016 inträffade 3 470 renkollisioner, 838 färre än året innan.

”I vår undersökning svarade 63 procent av yrkeschaufförerna i Lappland att de undvikit en eller flera renkollisioner tack vare Porokello.”

Högsäsong november till januari. Systemet bygger dels på etablerad teknik, dels på statistiska och telematiska (telekommunikation och IT) uppgifter och dels på att yrkestrafikanter delar med sig av sina observationer. Inom projektet har 1 800 sändare installerats i yrkesfordon som rör sig regelbundet i renbetesområden och lika många yrkeschaufförer har fått utbildning i hur de använder systemet.

”I början var chaufförerna inte så pigga på att installera apparaterna i sina bilar, men vi riktade in oss på en region i taget. Ganska snart hade budskapet spridit sig och alla ville ha en sändare.”

Liksom yrkeschaufförer rör sig renar på långa sträckor. I november–januari och juni–juli är riskerna för renkollisioner störst. När en chaufför ser en eller flera renar trycker han eller hon på sin speciella Porokello-mobil och informationen går ut till alla som installerat Porokello-appen i sina mobiler och rör sig i området. Systemet varnar användare som kommer inom 750 meter från en plats där ren­observationer gjorts under den senaste timmen. Antalet varningar kan variera mellan 50 och 1 500 per dag, beroende på hur många observationer som görs.

Alla vill varna. Vid årsskiftet hade appen laddats ner av 30 000 användare och resultatet syns, som sagt, redan i den regionala krockstatistiken. De som har tillgång till V-Traffics tjänster i sina navigatorer eller mobiler, cirka en halvmiljon bilister i Finland, nås också av Porokellos varningar.

Enligt Maria Timo-Huhtala uppskattar användarna Porokello, men hon får ändå in en hel del önskemål och förslag till förbättringar.

”Många användare frågar varför inte de också kan skicka ut varningar. Vi utvecklar systemet kontinuerligt och snart tar vi i bruk ytterligare källor för renvarningar.”

Batteri bakom örat. Varje ren öronmärks innan den släpps ut på bete. Varför kan de inte få ett positionssändarchip i örat på samma gång?

”Varje chip kräver en egen energiförsörjning. Batteriteknologin utvecklas hela tiden och priserna går neråt, men de som finns på marknaden har inte ansetts uppfylla kraven. Vi kanske har det om fem år. Det kommer definitivt att ge exaktare information till systemet.”

Porokello har fått en del internationell uppmärksamhet, inte minst i Norge och Sverige som har motsvarande trafikproblem i norr. Kan Porokello bli en potentiell export­succé?

”Det är generellt svårt att sälja trafik­säkerhetslösningar till konsumenter eftersom det traditionellt har bekostats av samhället. Den största vinsten är att vi uppfyller målsättningen. Satsningen på Porokello har redan sparat miljoner euro åt samhället och den kommer att spara flera miljoner till”, säger Maria Timo-Huhtala.

Johan Svenlin text

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*