Management vid sandlådan

Är pappaledigheten en gåva, mammaledigheten ett ansvar och en plikt?

Vem ska vara föräldraledig, arbeta deltid, vara hemma då barnen är sjuka? Det privata är politiskt, eftersom våra individuella val påverkar samhällsstrukturerna och karriärmöjligheterna.

Nordiska politiker jobbar medvetet för ett jämställt samhälle. Ändå håller relativt få pappor föräldraledigt. Samtidigt har svenskarna kommit betydligt längre än övriga Norden.

Historiskt sett var familjefadern en auktoritär, kontrollhavande gestalt: familjens försörjare som ansågs ha sämre emotionella förutsättningar till uppfostran och barnavård än den omhändertagande mamman. På 1970-talet införde Sverige som första land i världen en föräldraförsäkring och media började förmedla en ny bild av pappan som en mer känslig och sårbar person, vilket ökade acceptansen för pappaledigt. För varje generation mjuknar attityderna.

För cirka ett år sedan blev jag pappa, och nu under oktober-december i år är jag föräldraledig. Då man beslutar sig för att bringa in en ny individ i denna värld så axlar man ett stort ansvar. Jag fram emot att ställa om rytmen. Jag vill reflektera och öppna nya perspektiv på livet, delta i en ny liten människas upptäckande av världen.

Forskningen visar att föräldralediga pappor får bättre tålamod, har lättare att se till andras behov och beter sig mer ansvarstagande och avslappnat. Längre föräldraledighet kopplas till minskad risk för ohälsosamma levnadsvanor (Bergfeldt, Göteborgs universitet 2013). Mushannar som umgås med sina ungar utvecklar helt nya nervceller, som bland annat gör att fäderna minns sina ungar även efter en längre separation (Nature Neuroscience 2010).

De som tagit föräldraledigt vittnar att de upplever att de blivit bättre chefer. Sandlådan är ett bra ställe att studera konflikthantering, att läsa av människor. Med erfarenhet från fler faser i livet får man bättre förståelse för sina medarbetare. Jag återvänder förhoppningsvis

till jobbet klokare, stresståligare och effektivare, med bättre utvecklade ledaregenskaper.

Barn med en engagerad fadersgestalt i sin närhet får en bättre start i livet – de löper mindre risk för psykiska problem och beteendestörningar. Samtidigt ökar det barnens hälsa.

Vi nordiska män tar kanske ibland denna möjlighet för given. Den närmaste chefens attityd är viktig. Vår kollektiva konservatism bidrar tyvärr till kvinnofällor och cementerade löne- samt pensionsgap.

Barnledigheten i USA förblir den sämsta i i-världen. Kvinnan får tre månader utan lön, fäder saknar lagstadgad ledighet. Somliga föräldrar vågar inte ta ut för mycket ledighet av rädsla att sabotera karriärmöjligheterna eller mista jobbet.

I Schweiz innebär moderskap ofta slutet på kvinnans karriär; pappan har bara rätt till en (1) dags ledighet. Daghem är privata och kostar lika mycket som en barnskötare.

Även i Tyskland talas om ”mammafällan”: deltidsjobb leder till att karriärchanserna och de långsiktiga inkomsterna kapas, enligt Institutet för arbete och kvalifikation vid universitet Duisburg-Essen. Samtidigt är kvinnor underrepresenterade i näringslivets toppskikt. Här ligger Tyskland samt Nederländerna i det europeiska bottenskiktet.

”Inkomstfallet blir ofta mindre om mamman stannar hemma”, lyder väl det vanligaste resonemanget. Det handlar om individuella val och unika familjesituationer. Men kompisar som varit pappalediga vittnar om att det är värt varenda cent.

 

Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.