Sverige kom snabbare upp ur finanskrisen än Finland, till stor del tack vare bättre konsensus mellan arbetsgivare och arbetstagare i Sverige, anser Dagens industris Finlandsbördige chefredaktör Peter Fellman.

”Tidigare var det tvärtom, men i dag tycker jag att avståndet mellan arbetsgivare och arbetstagare är stort i Finland. För mig känns detta som en brist på ledarskap. Här verkar man främst diskutera hur man ska fördela utan att diskutera vad som ska fördelas.”

Här tycker Fellman att Sverige haft nytta av att statsminister Fredrik Reinfeldt och före honom Göran Persson visat ett tydligt ledarskap.

”I Finland känns det ur mitt perspektiv som om de politiska ledarna är karriärister i stället för  ledare med  klara visioner.”

 Dagens industri utser nu för fjortonde året i följd Sveriges snabbast växande företag, så kallade Gasellföretag. De företag som generellt sett växer mest i Sverige är aktiva inom vård och omsorg.

”Och vem driver de företagen”, frågar Fellman. ”Jo, kvinnor och invandrare. De facto driver invandrare nästan hela Sveriges servicesektor i dag. Utan de här företagen skulle det gå sämre för landet.”

Finalen i Gaselltävlingen är den 2 december och Fellman betonar att den intressantaste talaren på evenemanget är Rovios marknadsföringsdirektör Peter Vesterbacka.

”Det finns ju mycket positivt också i Finland. Skulle ni ännu få ett starkt politiskt ledarskap kan det gå bra.”

Men samtidigt betonar Fellman att politikernas jobb inte är att skapa nya jobb, utan att skapa förutsättningar för att skapa nya jobb.

”Man vet aldrig inom vilken bransch tillväxten sker och därför ska man prioritera nya branscher. Förutom inom vårdsidan finns de flesta av de nya, innovativa snabbväxarna faktiskt inom traditionella branscher som bygg, metall och åkerier.”

Där Fellman ger en indirekt känga åt finländsk invandringspolitik, tar industriexpert Jukka Olli på Uleåborgs utvecklingsföretag BusinessOulu upp en annan  knäckfråga i Finland: svenskans ställning.

Han har själv bott i Sverige några decennier och hans största oro för framtiden i norra Finland är bristen på kunskaper i svenska.

”Det är i det närmaste omöjligt att få finska företag att offerera till norra Sverige och Norge. Ändå finns det infrastrukturprojekt i miljardklassen på gång uppe i norr,väster om  gränsen. I nordvästra Ryssland är chanserna till större industriella affärer däremot minimala.”

Olli säger rent ut att han inte förstår att man ifrågasätter undervisningen i svenska i Finland, eftersom landet går miste om verkligt stora affärer just på grund av okunskap i svenska.

”Orsaken till att finska företag inte offererar på projekten i norr är enkel: man förstår inte offerterna eftersom de är på svenska.”

Därför har vi enligt Olli nu ett läge med att exempelvis norskplanerade offshorerör tillverkas i Indien, skickas till Skottland för vidareförädling för att till slut monteras ihop av holländska dykare i norra Norge.

”Där finns jättelika olje- och gasfyndigheter och en marknad för hela Finland, men inte vare sig finländska produkter eller finländsk expertis.”

Fellman och Olli höll sina anföranden på ett seminarium arrangerat av Handelsgillet i Helsingfors och Ekonomiska samfundet om hur Finlands konkurrensfördelar kunde utvecklas.

Bo Ingves Text och bild