Myten om pengar

Totem. Pengar bygger på en kollektiv trosuppfattning, en kultaktig dyrkan av mystiska egenskaper. Foto: Flickr

Pengar – är inte på riktigt.

Hippies och antimaterialister har en sak gemensamt: de har genomskådat de samhälleliga konventionerna. De flesta valutor som brukas i dag är fiatpengar (ur latinets ”låt det bli gjort”). Dollarn och euron saknar inneboende värde. Fiatpengar användes på 1000-talet före vår tideräkning i Kina och började dominera under 1900-talet, speciellt efter Nixonchocken 1971 då USA (delvis på grund av det dyra Vietnamkriget) övergav guldmyntfoten och slutade garantera dollar­värdet med ett fast inlösenpris i guld.

Värdet på fiatpengar härstammar ur de utfärdande institutionerna (stater, centralbanker), och bygger på förtroende om ett stabilt samhälle med ordning och reda: fungerande regering och reglering, utbildning, rättssystem och försvar.

Socialt kontrakt. För att den invecklade och sammankopplade ekonomin ska fungera måste de flesta människor fortsätta att tro på systemet vid varje given tidpunkt. Vid finans­krisen 2009 var vi på randen till kollaps. Samma ögonblick som majoriteten tappar tron så rasar systemet samman.

De faktiska pengarna i våra plånböcker utgör en mycket liten del av vår ekonomi. Resten består av bland annat aktie- och fastighetsvärden, som är rent fiktiva och beroende av sociala trosföresatser – de existerar enbart mellan våra öron. Blåser förtroendet bort så blir allting i princip värdelöst.

Värdet på din bostad eller ditt hus bygger på perceptioner. Om en rationell köpare tvivlar på att det i framtiden går att sälja samma fastighet (bostadsaktie) vidare till åtminstone samma pris, så vägrar den betalda det begärda priset.

Spelteori. Valutor behåller sitt värde så länge som andra människor är villiga att acceptera dem som betalningsmedel och (relativt) stabil värdebevarare, uppbackad av centrala myndigheter. ’Spelet’ förblir stabilt så länge som centralbankerna inte försöker öka penningmängden snabbare än allmänhetens beredskap att handla med pengar.

Vi är alla en del av en sekt, som tillskriver pengen, den moderna totempålen, dess magiska värde. Guld är en annan irrationell, magisk fetisch, med begränsat bruksvärde.

Ett modernt exempel på förväntningar, förtroende och rent spekulativ vadslagning om framtiden är den vilt fluktuerande Bitcoin, historiens antagligen största pyramidspel (nollsummespel). Fenomenet speglar brist på finansiell utbildning.

I The Money Illusion (1928) av Irving Fisher beskrivs en ytterligare ”pengaillusion”: många ekonomiska aktörer inbillar sig att en pengaenhet har en viss, över tid oförändrad, mängd köpkraft, och bortser helt från inflationen. Då man inte särskiljer mellan pengars nominella och reala värde så förvrängs perspektivet: högre priser (inflation) skapar en irrationell uppfattning om att det har blivit dyrare att leva, trots att inkomsterna har stigit i samma takt.

Det bästa botemedlet mot missuppfattningar är kunskap.

Torsten Fagerholm text

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*