Nomen est omen

Determinism. I den romerska dramatikern Plautus pjäs ”Persa” lurade slaven Toxilus sin ägare Dordalus att köpa en dyr slavflicka vid namn Lucris (vars namn påminner om ”vinster”) genom att säga: ”Namn och omen är värda varje pris”. Foto: Mostphotos

Yrke, karriär och livsbana – är våra öden skrivna i stjärnorna, eller snarare i våra namn?

Nominativ determinism heter hypotesen enligt vilken människor tenderar att dras till arbetsområden som passar deras namn. Den österrikiske psykologen Wilhelm Stekel, Freuds tidigaste lärjunge, skrev 1911 om ”Die Verpflichtung des Namens” (namnets förpliktigande egenskap) men avsåg främst beteende samt emotionella attityder. Carl Jung skrev i Synchronizität (1952) att det ibland kan råda en ”quite grotesque coincidence between a man’s name and his peculiarities”. Är namnet en profetia?

Perfekta namn. Tankarna kring nominativ determinism blossade halvt skämtsamt upp på debattsidorna i New Scientist på 1990-talet. I flera andra länder var det förr vanligt med yrkesnamn: Smith (smed), Taylor (skräddare), Carpenter (snickare), Schumacher (skomakare), Müller (mjölnare) och Mason (murare) – en tradition från medeltiden som saknas i Finland och Sverige.

Aptonym kallas ett namn med passande koppling till en persons yrke. Pekka Pouta är en populär tv-meteorolog, motsvarat av SMHI:s Lisa Frost. Andra exempel är Annika Winsth (Nordeas chefsekonom i Sverige), Usain Bolt (sprinter) William Wordsworth (poet), Anna Smashnova (tennisspelare) samt Larry Speakes (talesman för Reagans Vita Hus).

Implicit egoism. Studien ”Why Susie Sells Seashells by the Seashore: Implicit Egotism and Major Life Decisions” (Pelham, Mirenberg & Jones, 2002) hävdar att ovanligt många tandläkare skulle heta Denise eller Dennis (ur dentist). Detta kan förklaras med att vi intuitivt föredrar saker som kopplas till oss själva, inklusive bokstäver eller betydelser i våra namn.

Samma implicita egotism kan påverka viktiga livsbeslut som val av boningsort och yrke. Till exempel befolkas St. Louis av ovanligt många Lewis, Louis och Louise. Denna omedvetna preferens för saker som vi förknippar med oss själva står i skarp kontrast tanken om rationella val.

Tanken har vidareutvecklats av Pelham, Carvallo och Jones (2005) i studien ”Implicit Egoism”. Igen lyder tesen att människor dras till individer, platser och saker som liknar jaget, via en omedveten process förankrad i vår naturliga drift till positiva självassociationer. En alternativ förklaring är genetisk, yrken går ju ofta i arv.

Även i förmodat meritokratiska liberala demokratier brukar det uppstå politiska dynastier, i stil med Kennedy, Bush eller Clinton. I Finland har vi våra Paasio, Häkämies, Lipponen, Harkimo, Gestrin, Mykkänen, Urpilainen, Tuomi­oja, Harkimo, Skinnari, Rehn …

Vissa studier säger att den inneboende styrkan i namn korrelerar med våra sympatier för fiktiva karaktärer i böcker och filmer. Det fungerar också omvänt: få skulle längre döpa sitt barn till Adolf (eller Axl). Och skulle du besöka en läkare som heter Gore eller Pain i efternamn? Är du determinist? Bestäm själv! 

Torsten Fagerholm text

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*