Nu når Galileo ner till centimeternivå

EU:s eget satellit­navigering­s­system. EU:s satellitnavigeringssystem Galileo, som är uppkallat efter den italienska fysikern, astronomen, matematikern och filosofen som spelade en central roll i den vetenskapliga revolutionen, är snart komplett tack vare fyra nya satelliter. Foto: Mostphotos

Onsdagen 25 juli skjutsade raketen Ariane 5 upp fyra nya satelliter till 23 kilometers höjd från EU:s rymdcenter i Franska Guyana. Det innebar att Europas egna satellitnavigeringssystem Galileo numera har högre precision än både GPS och ryska Glonass.

En raketuppskjutning väcker inte längre någon stor uppmärksamhet, men de här fyra pjäserna på vardera drygt 700 kilogram, påverkar de flesta på något sätt. Var och varannan smarttelefon kan numera utnyttja Galileos signaler och från och med i år måste alla bilar som säljs inom EU vara Galileo-kompatibla enligt Ecall-systemet.

Galileo invigdes i december 2016 och förser 400 miljoner användare med positionerings- och tidsbestämningstjänster. Än så länge behöver Galileosignalerna kombineras med signaler från andra satellitnavigeringssystem, främst från GPS, men sommaren 2020 kommer ytterligare fyra satelliter att skjutas upp och då och kommer Galileo att ha tillgång till 30 egna satelliter som täcker allt dygnet runt.

”Galileo ska ha nått full drift 2020 och vi har nu nått ännu en milstolpe på vägen. Rymden har blivit en ny ekonomisk gräns eftersom den är så när sammankopplad med allt fler sektorer och är en drivkraft för deras modernisering. 10 procent av BNP i EU är redan nu beroende av rymdtjänster, därför måste vi sträva efter att göra EU globalt ledande och strategiskt oberoende”, sade kommissionens vice ordförande Maroš Šefcovic i samband med satellituppskjutningen i juli.

Ögon i skyn. Satelliter har blivit en viktig del av infrastrukturen i det digitala samhället. Dagligen styrs räddningstjänster och trafik av satellitnavigering och dessutom finns det ett stort antal specialiserade satelliter som skickar ner bilder för olika ändamål. Exempelvis kunde både räddningsväsende och klimat­forskare studera sommarens skogsbränder både detaljerat och storskaligt tack vare satellitbilder.

När det gäller navigeringstjänsterna finns det breda användningsmöjlig­heter, inte minst inom räddningsväsendet. Enligt EU-kommissionens uppgifter har Galileo reducerat den tid det tar att lokalisera en nödställd person som försvunnit till sjöss eller i bergen från upp till 4 timmar till ungefär 10 minuter från det att nödsändaren aktiverats. Sedan starten av Galileos första tjänster i december 2016 har precisionen i lokaliseringen har förbättrats till under 2 km med Galileo jämfört med 10 km. Från och med nästa år kommer denna tjänst dessutom att skicka tillbaka en signal till de nödställda personerna, för att informera dem om att deras signal har tagits emot och lokaliserats.

Plattform för ekonomisk tillväxt. EU:s prestige­projekt Galileo har varit ifrågasatt ända sedan 1990-talet, när EU-kommissionen beslöt att satsa på ett eget satellitnavigeringssystem. Då beräknades kostnaderna bli tre miljarder euro. Nu har de passerat tiomiljardersstrecket och kostnaderna fortsätter öka. Huvudargumentet har varit att Europa behöver ett oberoende civilt satellitnavigeringssystem som kan fungera den dag när USA och Ryssland väljer att stänga sina militära system GPS och Glonass för allmänt bruk. Även Kina bygger upp ett eget system, Compass, som ska omfatta 35 satelliter.

Maroš Šefcovic framhåller att Galileo också ska fungera som en plattform för ekonomisk tillväxt för europeiska företag. I EU:s nästa långtidsbudget för 2021–2027 har kommissionen föreslagit ett nytt rymdprogram med en budget på 16 miljarder euro.

”EU:s investeringar i rymden har redan gett resultat i världsklass, och det tjänar både företag och enskilda i EU på. EU:s omfattande investeringar har lett till framsteg som inget EU-land kunnat nå på egen hand."

Johan Svenlin text

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*