Överlevnad med snäv marginal

Urladdning. Solaktivitet i början av juli 2012. Senare samma månad inträffade en flare, den kraftigaste typen av solutbrott, motsvarande en miljard vätebomber. Foto: Nasa

En förödande solstorm som slår ut kritisk infrastruktur lär inträffa förr eller senare.

För några år sedan var civilisationen möjligen en hårsmån från att tillfälligt slungas tillbaka till 1700-talet, enligt Nasa. Den 23 juli 2012 inträffade en extrem solstorm, det kraftigaste utbrottet sedan ”superstormen” Carrington Event 1859 då stora delar av planeten badade i polarsken och telegrafsystemen pajade.

Solutbrott, eller solar flares, är urladdningar som består av väldiga plasma­explosioner. De förstärker solvinden, alltså utflödet av partikelstrålning. Ifall utbrottet sommaren 2012 hade ägt rum nio dagar tidigare skulle jorden ha befunnit sig rakt i skottlinjen. Då jordens magnetosfär utsätts för en dylik chockvåg skapas en geomagnetisk storm med förmåga att punktera vår högteknologiska cyberkokong.

Bland annat kan en magnetisk storm slå ut satelliter, elnät, radiokommunikation, GPS, tele- och datatrafik samt transporter. Vid störningar i jordens magnetfält induceras ström i kraftledningar, vilket kan överbelasta transformatorer. Kan du föreställa dig ett liv utan internet eller elektroniska finansiella transaktioner? För säkerhets skull kan den orolige bunkra upp med konserver och ekorrskinn.

Utan el tar matförråden i det moderna samhället nämligen slut på några daga. Utan ström går det inte ens att spola toaletten (mer än en gång) eftersom urban vattenförsörjning drivs av elektriska pumpar. Men precis kring sommar-OS i London 2012 svischade det gigantiska stormmolnet av strålning och laddade partiklar lyckligtvis obemärkt förbi vår jord.

Tolv procents risk. Risken att en så kallad super­solstorm träffar jorden innan 2022 bedöms till cirka tolv procent, baserat på observerade solutbrott de senaste 50 åren. Det har fysikern Pete Riley räknat ut för journalen Space Weather (2012).

Naturligt nog ökar samhällets sårbarhet för solstormar konstant i och med civilisationens växande beroende av el, tele­kommunikation och internet. Ifall en så kallad korona­massutkastning från solen träffar Tellus ’mitt i planeten’ måste flygtrafiken koordineras utan satellithjälp samtidigt som kompasserna löper amok.

Vid en storm i klass med Carrington från 1859 skulle enbart satellitskadorna kosta tio­tals miljarder att reparera, enligt Nasa. Ifall en solstorm i klass med 2012 drabbade jorden skulle det ta mellan fyra och tio år att återställa planetens el- och IT-infrastruktur, menar Ying D. Liu vid Berkeleys Space Sciences Laboratory.

Större solstormarna som har träffat jorden har ägt rum 1859, 1882, 1921, 1989 och 2000. År 1989 mörklades hela provinsen Quebec i Kanada efter ett solutbrott och sex miljoner människor blev utan el i nio timmar. Samtidigt syntes norrsken så långt söderut som i Texas.

De kraftigaste solutbrotten kommer i elva­årscykler när solen är mer aktiv. Kolla rymdvädret på www.spaceweather.com.

Torsten Fagerholm text

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*