Peter Thiel definierar vad Silicon Valley står för

Titanernas kamp. Peter Thiel i debatt med Googles och Alphabets tidigare vd Eric Schmidt vid Fortune Brainstorm Tech 2012. Foto: Flickr/Fortune Brainstorm Tech/Stuart Isett

Den filosofiska grunden hos Silicon Valley har utmynnat i en existentiell kris hos några av teknikmeckats mest lyskraftiga stjärnbolag. Forum reder ut hur det gick till.

Vad är det egentligen för ett samhälle där Facebook ligger inbäddat? Den frågan ställer sig kanske några efter nya avslöjanden om manipulation i massiv skala med hjälp av det användardata bolaget samlar in.

I det här fallet handlar det om person­liga uppgifter för minst 87 miljoner amerikaner som utnyttjades för att få Donald Trump vald. Enligt Facebooks uppskattning berördes även 2,7 miljoner EU-medborgare, varav kanske tjugotusen finländare, så det är inget isolerat amerikanskt fenomen.

Det finns förstås mycket att säga om den särpräglade kulturen i Silicon Valley. Den person som kanske allra mest förkroppsligar det andliga tillståndet är mångmiljardären Peter Thiel, grundare av betalningstjänsten Paypal och den första utomstående investeraren i Face­book år 2004. Socialt ansvar och känsla för det kollektiva är inte hans starkaste sida.

Thiel, som faktiskt studerade filosofi och inte ekonomi vid Stanford, är känd som en av de mest extrema libertarianerna i Silicon Valley för vilken personligt ansvar och frihet från myndighetstvång är allt. Samtidigt verkar han vara en komplex person. Thiel menar till exempel att Ayn Rand var en halvbra författare för att hon inte förstod att hjältar är beroende av det omgivande samhället och att de riskerar falla för den egna myten om sig själva.

Fan av Trump. Peter Thiel stödde valet av Donald Trump, bland annat med en donation på 1,25 miljoner dollar. Här talar Thiel vid republikanernas partimöte 2016, där han skapade historia vid podiet genom att annonserna att han är ”stolt över att vara gay”. Foto: Wikimedia

”Kreativa monopol”. I stället har Thiel talat sig varm för ett obskyrt libertarianskt manifest, The Sovereign Individual: How to Survive and Thrive During the Collapse of the Welfare State från 1997 som förklarar hur man bäst förbereder sig på välfärdsstatens kollaps. Thiel fördömer också i likhet med många andra i Silicon Valley ekonomiska teorier om konkurrensens gynnsamma effekter och förespråkar i stället ”kreativa monopol” med nya produkter som gynnar alla och samtidigt skapar hälsosamma vinster för skaparen.

I tidigare artiklar i serien Silicon Valleys mörka sida (se Forum 1/18, 2/18 och 3/18) har vi tittat på den kultur som fött flera av världens mest värdefulla företag, som Facebook, Apple och Alphabet (Google) men också Uber, Airbnb, Netflix, Ebay och Tesla. I den här analysen tittar vi närmare på den filosofiska grund som Silicon Valley står på och de faktorer som är nödvändiga för att förstå varför Facebooks Mark Zuckerberg verkar så oförmögen att ta itu med den existentiella kris i formen av förlorat förtroende som drabbat bolaget.

Laissez-faire i turbomodus. Ditt människovärde definieras av saldot på ditt bankkonto (eller din förmögenhet parkerad i ett offshore-skatteparadis). Ungefär så kan man tillspetsat sammanfatta filosofin hos högerns husgud Ayn Rand. Foto: Wikimedia

Individualism som går på steroider. Den kanske enskild viktigaste faktorn handlar om hela Kalifornien som en tillflyktsort under snart tvåhundra år för personer som värderar sin individuella frihet högt. Många valde att fly östkusten och städer som New York och Boston för att kunna förverkliga sig själva, om det sedan handlade om guldgruvor eller dagens teknikindustri. I Silicon Valley tar sig individualismen ofta extrema former i takt med att antalet miljardärer ökar, och mest extrem är kanske Peter Thiel.

Facebook (med det tidigare mottot ”move fast and break things”) är ingalunda någon värsting när det gäller att leva upp till de libertarianska idealen. Den privatägda taxitjänsten Uber, som uppskattas vara värd över 70 miljarder dollar, har gång på gång visat hur de mest cyniska formerna av den moderna kapitalismen, somliga kallar det för rovdjurskapitalism, tar sig uttryck. Chaufförerna som kör för Uber saknar helt socialskydd och företagskulturen präglas av risktagning, förakt mot alla former av reglering och utstuderad meritokrati där de anställda ställs mot varandra. De som knuffar de andra hårdast för att komma först fram belönas (slagordet var fram till nyligen ”Always be hustlin’”). Hos Uber är den värld som 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes beskrev i Leviathan – med ohämmad, självisk och ociviliserad konkurrens – del av en brutal vardag som inkluderar diskriminering och sexuella övergrepp utförda av bolagets chefer. Dessutom har Ubers snabba tillväxt utan hänsyn till kostnader eller socialt ansvar lett till en situation där bolaget kan sätta priserna lågt och konkurrera ut traditionella taxiföretag tack vare subventioner i mångmiljardklassen från sina ägare.

Carl-Gustav Lindén text

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*