Politiker bör kritisera medier istället för att huka

Rubriken låter högst allvarlig: ”Tryckfrihetsförordningens födelsedag firas under hot” på sista sidan i Svenska Dagbladets rosa näringslivssektion. Jan Scherman, nu chef för Aftonbladets TV-satsning och tidigare VD för TV 4 blåser upp Sverigedemokraternas kritik mot att Jan Helin på Aftonbladet blir programchef på SvT . Scherman försöker få denna kritik till ett hot mot tryckfriheten som firar 250 år i december 2016 (dock med uppehåll åren efter 1772 då Gustav III avskaffade Frihetstiden):

”I princip ingen sade något om det oacceptabla i att företrädare för ett av Sveriges större politiska partier uttrycker åsikter, som om det är politikens uppgift att utse chefer på Public Service. De nya politiska krafterna vill uppenbarligen styra media på ett sätt som gällde före 1766, tiden före vår Tryckfrihetsförordning.”, skriver Scherman i SvD.

Jag anser tvärtom att politiker av alla schatteringar, också Sverigedemokrater och Vänsterpartister (även de som stöttade Vpk under kommunisttiden), bör få kritisera chefsutnämningar på SvT och SR om de anser det vara befogat, liksom allt annat i medierna.

Det finns inga skäl att journalistiken ska vara en fredad zon gentemot ifrågasättande och debatt. Istället är det sann demokrati att vi alla får veta vilka politiker och partier som tycker vad om medierna, exempelvis de som vill beskära dagens frihet för medierna.

Det är att ge underbetyg till alla verksamma inom medierna att tro att vi inte tål vara utsatta för kritik och debatt även från politiker. Visst finns det en och annan kruka bland oss som inte klarar det, vilket då och då framgår i ett av P1:s bästa program Medierna lördagar kl 11.

Kom istället fram ni samhällsintresserade politiker med er konkreta kritik mot medierna istället för som de allra flesta gör idag, hukar i mediefrågor.