Psykedeliska svampar kan bli depressionsmedicin

Magisk svamp. Psilocybin extraherades först från svampen Psilocybe mexicana av mayaindianerna. Med ”svampstenar” malde de sakramenten, men de flesta verktygen förstördes av katolska missionärer. Foto: Wikimedia

Redan de gamla aztekerna kände till att svampar kunde pigga upp humöret. Nu forskas det i psilocybin, som finns i toppslät­skivlingen och i en lång rad andra svampar, och som eventuellt kan bli en aktiv substans i framtidens antidepressiva medel.

”Ämnet har en helt annan molekyl­uppsättning jämfört med de antidepressiva läkemedel som används i dag. Psilocybin har visat goda resultat i en preliminär studie”, säger Jesper Ekelund, forskare i psykiatri och tillträdande chefsöverläkare för Vasa centralsjukhus.

Han hänvisar till undersökningen Psilocybin with psychological support for treatment-resistant depression: an open-label feasibility study, där brittiska kändisprofessorn David J Nutt medverkade. Studien presenterades i The Lancet i maj 2016.

”I den undersökningen ingick enbart tolv försökspersoner, det saknades en kontrollgrupp och en placebogrupp. Därför är underlaget i studien för litet för att man ska kunna dra några stora slutsatser av resultaten. Det fanns ändå tecken på goda effekter och det väckte vårt intresse för att forska vidare i ämnet.”

Han är nu i startgroparna med ett två­delat forskningsprojekt för att ta reda på om och i så fall hur psilocybin motverkar depression. Del ett har fått finansiering och kommer att starta under 2018. Det handlar om en klinisk undersökning, där ett 40-tal försökspersoner ska ingå i Finland, 400 totalt i Europa. Projektet sker i samarbete med flera europeiska forskargrupper och koordineras i Storbritannien. Där finns också det läke­medelsföretag som fått licens att tillverka kapslar för undersökningen.

Effekt i tre månader. Tidigare studier visar att psilocybin ger försökspersonerna en tydlig förändring av verklighetsuppfattningen. Enligt studien som presenterades i Lancet slog de psykedeliska effekterna till 30–60 minuter efter att försökspersonerna svalt tabletten. Höjdpunkten i ruset kom efter 2–3 timmar.

”En dos har en effekt som räcker i tre månader. Det är oklart vad som händer när den antidepressiva effekten slår in. Vissa tror att det är upplevelsen i sig som gör att försöks­personerna kommer ur depressionstillståndet. Andra tror att den farmakologiska effekten i sig är det som är effektivt.”

Del två i projektet, som syftar till en bättre förståelse av mekanismerna i hjärnan, väntar ännu på finansieringsbeslut.

”Psilocybin ger ett drömliknande tillstånd och liksom i drömmar blir hjärnans kontrollcenter mindre aktivt. Vi behöver studera närmare vad som händer i hjärnan när den påverkas av psilocybin.”

Många av de antidepressiva läkemedel som skrivs ut i dag har otrevliga bieffekter. Biverkningarna av psilocybin kräver ännu vidare utredningar. I Nutts studie förekom inga abstinenssymtom och användarna verkade inte utveckla tolerans mot ämnet, det vill säga det krävdes inte större och större doser för att uppnå motsvarande effekt.

Koka inte hemma. Även om psilocybinforskningen är relativt ny finns det en stor samlad inofficiell kunskap om hur man använder ämnet. I diskussionsgrupper på nätet delas det ut tips och råd om hur man hittar de rätta svamparna, hur man kokar dem och vad man kan förvänta sig för upplevelser. Det här är inget som Jesper Ekelund rekommenderar.

”Jag uppmanar absolut ingen att gå ut i skogen och plocka psilocybinhaltiga svampar för att få ett rus eller dämpa sin depression. Användningen måste bygga på gedigen forskning och kontrollerade mängder.”

Drogfrågor brukar väcka starka reaktioner och diskussioner mellan liberala och restriktiva brukar bli hätska. Ekelund hukar inte för konsekvenserna av forskningen.

”Jag ser inte psilocybin som en politisk fråga, utan som ett intressant ämne som behöver utforskas noggrannare. Om det visar sig att det finns vetenskapliga belägg för att ämnet kan minska depressioner måste vi diskutera hur vi kan använda det och samtidigt undvika missbruk.”

Johan Svenlin text

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*