Många på fastlandet undrar vad vi sysslar med i Almedalen i Visby sedan de läst olika tramsiga beskrivningar främst på skvaller- och kultursidor.

Nedanstående oberoende krönika publicerade jag på Skånska Dagbladets ledarsida för en vecka sedan, här lätt kompletterad :

Det är märkligt hur många journalister som intresserar sig enbart för partiledarna och deras tal i Almedalen alternativt diverse tramsigheter runt politiska veckan.

De flesta verkar missa det mäktiga innehållet i en del av de ca 4.200 andra evenemang på åtta dagar, de flesta seriösa.

Istället får klichéer om flödande rosévin stort utrymme liksom skrönor om betalda semestrar för makthavareliten, fraternisering mellan journalister och politiker, utredningar som pressas fram om olika samhällsfenomen mest för att anpassas till de över 600 journalister som finns på plats.

Jag har varit i Almedalen nästan varje sommar sedan 1976 och sett hur allt fler partiledare följde i spåren efter Olof Palme som ställde sig på ett flak 1968 och höll ett improviserat tal.

Kjell-Olof Feldt, finansminister från 1982, tyckte att journalister behövde lära sig lite ekonomi och drog igång årliga seminarier. Snart följde dåvarande Industriförbundet efter, sedan kom facken, kommuner, landsting, företag – en fullkomlig explosion av seriösa diskussioner.

I början på 1990-talet råkade arrangörer i luven på varandra om de lade seminarier på samma klockslag. Numera kan ett hundratal aktiviteter äga rum samtidigt.

Utländska delegationer från hela världen kom på besök för att studera fenomenet. Stort genomslag har politiska sommarveckor fått i Danmark med Folkemödet på Bornholm varje juni månad.

Visst flödar vin och andra drycker när 10 000-tals personer samlas under sköna sommarkvällar. Men det sups mindre än på vinterns journalistfester i Stockholm.

De som skriver om betald semester har knappast själva krupit in i trista konferenslokaler för att diskutera samhällsutvecklingen medan solen skiner utanför. Att journalister och politiker möts under avslappnade former ger ofta bättre bakgrundsinformation än regisserade avskärmade presskonferenser i huvudstaden där vaktpersonal ser till att endast legitimerade får delta.

Almedalen är helt enkelt landets överlägset största vuxenutbildning som både politiker, byråkrater och journalister ständigt behöver.

En fördel med kringarrangemangen i Almedalen är att de många strosande turisterna kan lära mer. Ofta ser vi dem ute på gator och torg slå sig i slang partiledare och andra toppolitiker.

Region Skåne samt Malmö och Lund har förstått värdet av att sprida kunskap, tillsammans hyr de ett f d bankpalats vid Donners plats som de flesta besökare på ön passerar. Där avhandlas ett 50-tal ämnen tillsammans med Skanska, Handelskammaren, de två skånska universiteten, Sysav, Småföretagarna, White Arkitekter, Öresundskraft, m fl.

Den som vill veta mer kan ställa frågor om vården, mottagandet av flyktingar, hur kontor bör byggas för välbefinnande, sjöfarten och hamnarna, risken för framtida översvämningar, vad idrotten kan göra åt samhällsproblemen, digitaliseringen, att stimulera lärare att gå tillbaka till yrket, hur ska P-platserna bli färre och andra mer eller mindre populära ämnen – men framför allt intressanta.

(Själv ledde jag ett seminarium om utbyggnad av järnvägen Lund-Staffanstorp-Burlöv till Malmö från två till fyra spår med ny station invid Klostergården och dagens som byggs om och vad det betyder för bostadsbyggandet i kommunerna. Nya järnvägen ska bli klar till 2024, enligt planerna som dock är igång på skrivborden.)