Självkörande bilar bäddar för dilemma

Säkerhet före allt. Även om självstyrande bilar en dag klassas som tillräckligt trygga så öppnas otaliga frågor kring stadsplanering.

Självkörande bilar kommer inte bara att förändra hur vi pendlar och skapa ny konkurrens mellan teknikföretag och biltillverkare. De väntas också ställa nya krav på arkitekter och stadsplanerare.

När de självkörande bilarna blir allt vanligare väntas en av effekterna bli nya krav vad gäller parkeringsplatser. Det kan göra det billigare att bygga nya bostäder och kommersiella fastigheter. Audi, som testar sin själv­parkerande teknik i ett garage i Somerville, Massachusetts, beräknar att det utrymme som krävs för parkering kan krympas 26 procent om parkeringen ska delas av själv­körande och manuellt körda bilar. Om alla bilar är självkörande kan 62 procent av utrymmet sparas in.

I dessa visioner kör bilen upp till dörren, låter passagerare gå ut med sitt bagage, och fortsätter på egen hand till parkeringen. Eftersom dörrarna där kan förbli stängda kan bilens sensorer parkera centimetrar från närmaste bil.

En sådan utveckling ställer samtidigt nya krav på planeringen av byggnadens entré för att tillåta bilar att köra upp för snabb och effektiv av- och pålastning.

Mobilitet som tjänst. Självparkerande bilar kan helt minska behovet av parkeringsplatser nära arbete och bostad. Om bilen på egen hand kör för att finna en parkering så kan den programmeras att köra till den billigaste platsen även om den ligger flera kilometer bort.

Än mer radikala förändringar väntar om taxilika företag som Uber och Lyft får rätt i sina förhoppningar att tekniken kommer att göra slut på det privata bilägarskapet. Om passagerare i stället väljer att ringa efter en bil för varje enskild färd försvinner behovet av parkeringsplatser vid företag och bostäder helt.

Det skulle innebära möjligheter att använda stora utrymmen för parker och gångbanor och kanske förbättra livskvaliteten i våra stadskärnor. Det kan i sin tur göra boende i centrum än mer attraktivt än i dag. Men en del experter ser en motsatt framtidsutveckling: när pendlartiden inte går förlorad i stillasittande bilköer utan kan användas till produktiva sysslor, antingen det är arbete, en tupplur eller underhållning, då kan bostäder längre från arbetet bli ett än mer populärt val.

Leif Bergström text

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*