Skyll inte enbart på sömnen!

Humörsvängning. Nordbor drabbas oftare av sömnproblem än till exempel tyskar. En förklaring kan vara de extrema svängningarna i ljustillgång under sommar- och vinterhalvåren. Foto: Flickr

Man kan skylla allt på sömnbrist. Ilskna utbrott, koncentrationssvårigheter och klumpiga misstag. Ja till och med Tjernobylkatastrofen har förklarats med att personalen arbetade för långa skift.

Det är inte bara björnen som vaknar till när det blir ljusare ute. Också vi människor påverkas och den dagliga kampen att komma upp ur sängen går snabbare när antalet ljusa timmar ökar under våren.

”Ja, vi människor är definitivt ljusberoende. Ljuset gör att signalsubstansen serotonin frigörs och ökar aktiviteten i hjärnan, vilket gör oss piggare och mer socialt engagerade”, säger Christian Benedict, som leder den tvärvetenskapliga sömnforskargruppen vid Uppsala Universitet.

Samtidigt som ljuset piggar upp oss finns det många som upplever vårdepressioner, eller åtminstone djupa humörsvackor när vårsolen börjar lysa.

Varför reagerar vi olika på ljuset?

”Man bör vara försiktig med att koppla depressioner till enskilda specifika orsaker. Det som vi vet från forskningsresultat i Norden är att en begränsad tillgång på ljus är en av de faktorer som bidrar till depressioner och att ljusterapi hjälper mot depressiva tendenser som ökar under årets mörka period.”

Sömnproblem förekommer mer i nordliga områden där svängningarna är större mellan ljustillgång under sommar- och vinterhalvår.

Är det bra för oss i Norden att få så mycket ljus på sommarmånaderna och finns det tecken på att de långa ljusa dygnen på sommaren orsakar sömnproblem senare under året?

”Det är en intressant fråga. Sömnproblem drabbar en väldigt heterogen grupp i de nordiska länderna och problemen förekommer inte alls i samma utsträckning i länder som Tyskland och Schweiz, där sovmiljön är mer konstant under hela året.” 

Insomni och insomning. Inom sömnforskargruppen i Uppsala undersöker man olika aspekter av sömn, hur kroppsfunktioner och hjärnfunktioner påverkas av och påverkar sömnen. Forskningen är ganska enig om att en lång period av sömnbrist påverkar immunförsvaret, ämnesomsättningen och blodtrycket negativt och ökar risken för både fetma och typ 2-diabetes. Dessutom lider minnesfunktionerna, koncentrationsförmågan och självdisciplinen när man inte fått tillräckligt mycket sömn.

Benedict varnar ändå för att dra alltför långtgående slutsatser om orsak och verkan.

”Jag skulle beskriva sömnen som en spegel av kroppens och hjärnans hälsotillstånd. Det finns många livsstilsfaktorer som påverkar sömnen och trots att man sover som en prins varje natt är det ändå inte garanterat att man lever i 100 år.”

Benedict har själv fyra barn och har haft sina år av sömnbrist.

Hur farliga är småbarnsåren för föräldrarnas hälsa?

”Visst, sömnbristen försämrar tillfälligt den intellektuella prestationsförmågan och påskyndar åldrandet, men i vissa livsfaser kan man helt enkelt inte undvika perioder med sömnbrist. Föräldrar kan dela på nattvakandet och på andra sätt se till att de kompenserar sömnbristen med en sund livsstil.”

Han drar en parallell till studier som visat att skiftesarbete är sämre för hälsan än regelbunden kontorstid.

”Visst finns det hälsorisker med skiftesarbete om man ser helt objektivt på forskningsresultat. Men vi behöver hålla igång en del samhällsfunktioner dygnet runt och de som arbetar i skift kan uppväga nackdelarna genom att sköta om sin hälsa på andra sätt.” 

Mild jetlag. Snart är ett säkert vårtecken här: diskussionen om sommartid och vintertid.

Hur påverkas vår sömn egentligen av tidsförskjutningen?

”Jag tror att en timmes tidsskillnad på sin höjd kan få en känslig person att känna av en liten jetlag. Om det upplevs som ett problem kan man förbereda sig under en vecka genom att gradvis gå och lägga sig tidigare.”

Benedict tycker att folk i stället för att klaga på en timmes omställning två gånger per år borde undvika social jetlag varje veckoslut.

”Undersökningar visar att sena vanor under helgerna ger lägre prestationsförmåga under veckans första vardagar och dessutom ökar riskerna för fetma och depressioner. Den tidsomställningen kan alla påverka själva.” 

Johan Svenlin text

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*