Terror och teknik går hand i hand

Efter terrordåden i Åbo, Barcelona, London och Stockholm diskuteras det hur vi med användning av ny teknik och utveckling av nya industriella produkter ska kunna öka våra samhällens säkerhet och medborgares trygghet. Men att använda och utveckla ny teknik är inte bara en lösning utan även en del av problemet. Vår utveckling av nya kraftfulla industriella produkter kan också bidra till att ge terrorister nya effektiva verktyg.

Mats Fridlund är professor i industrialiseringens historia vid Aalto-universitetet.

Mordisk modernism. Varje gång vi skapar en ny teknik skapar vi även en ny olycka. Uppfinnandet av järnvägen uppfann också järnvägsolyckan, som filosofen Paul Virilio har uttryckt det. Det första flygplanet följdes snart av den första flygolyckan och den första flygkapningen, bilen möjliggjorde bilolyckan, bilstölden och våra dagars terroristbilister.

Att terrorister attackerar vårt moderna samhälle med hjälp av dess egna moderna industriprodukter i en form av mordisk teknologisk jujutsu fick vår tids mest fasansväckande uttryck den 11 september 2001 när tre moderna passagerarjetflygplan användes som mänskliga kryssningsrobotar mot två av världens högsta skyskrapor och en av världens största kontorsbyggnader. Detta är emellertid varken någonting unikt eller utmärkande för vår tid utan terrorismen har alltid varit en mörk biprodukt av vår moderna industriella utveckling.

Terrorismens industrialisering. Alltsedan det systematiska politiska våld vi betecknar som terrorism gjorde sin moderna entré vid artonhundratalets slut har det använt sig av sin tids moderna industriprodukter. Den första terroristen Vera Zasulitj använde 1878 en kommersiellt inköpt bulldogrevolver för att skjuta Sankt Petersburgs stadsprefekt och några år senare använde världens första terrorgrupp en av artonhundratalets revolutionerande teknologier för seklets mest spektakulära terrordåd.

Dynamiten var ett av de första industriella sprängämnena och lade den teknologiska grunden till världens första multinationella industriföretag såväl som till världens första terroristorganisation. Med dynamiten hade ett nytt verktyg skapats för att bygga järnvägstunnlar, broar och hamnar och avlägsna existerande materiella hinder för att ge plats för att uppresa nya skapelser.

Men dynamiten var också användbar för bortskaffandet av annat än berg och gråsten. Dynamiten uppfann också terroristbomben och den första moderna terroristorganisationen, den ryska Folkets vilja som 1881 med sina egentillverkade dynamitbomber lyckades döda Rysslands och Finlands regent Alexander II.

Schauman och Stockmann. Även Finlands första terrordåd förövades med en modern kommersiell industriprodukt. När Eugen Schauman 1904 dödade Finlands generalguvernör Nikolaj Bobrikov så skedde det med tre skott ur en Browning-automatpistol som han troligtvis köpt på Stockmanns sportaffär i Helsingfors. Schaumans pistol var en masstillverkad industriprodukt, en av runt 700 000 som tillverkades av det belgiska industriföretaget Fabrique National vilket i dag är Europas största exportör av militära handeldvapen.

Mången finländare gick under nittonhundratalets första decennium runt med en inköpt ’browning’ som var så populär att den kom att bli en allmän benämning på automatpistoler. Browningen favoriserades av ytterligare finländska terrorister i början av nittonhundratalet såväl som av tonåringen Gavrilo Princip som ett decennium efter Schauman i Sarajevo 1914 med ett skott dödade Österrikes ärkehertig Franz Ferdinand.

Kapplöpning. Världskriget som utlöstes av detta terroristdåd visar att påverkan också går i den andra riktningen, att terrorism kan bidra till teknikens och industrins utveckling. Första världskriget har betecknats som det första industriella kriget med användning och utveckling av militära och civila teknologier och kraftig expansion av nya och gamla industrier. Detta gäller också dagens globala krig mot terrorismen med dess utveckling av teknologier som drönare, protestekniker, HIV-vaccin och digitala övervakningsteknologier och framväxten av nya säkerhetsindustrier. Terrorism, teknik och industri har jagat varandra i en alltmer intensiv kapplöpning där de turats om att inneha tätpositionen. I går såväl som i dag och i morgon. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*