Vårsemester på Teneriffa

I välfärdens Norden väcker Kanarieöarna som resedestination ibland en del munterhet. Det kan bero på att många förknippar öarna med rödbrända skandinaver, billig sprit och köttbullsrestauranger. Eller att öarna klassas som ett omodernt och småtöntigt resmål jämfört med storfavoriterna Thailand, Dubai och Vietnam.

De som är födda före 1980-talet kan minnas det exo­tiska i att resa hela vägen till den mångsidiga vulkanön Teneriffa, karga Lanzarote och lummiga Gran Canaria med sina många sandstränder. Den som i tiderna besökt öarna kan i dag konstatera att väldigt mycket har hänt på 30 år, både på gott och ont. Öarna är i många avseenden svårdefinierade – de ligger ute i Atlanten och deras klimat påverkas både av det Afrikanska fastlandet och det omgivande havet. Kulturellt är öarna spanska, även om intryck från andra kulturer landat efter att spanjorerna erövrat öarna under 1400-talet.

Modern spansk aptitretare på MB.

Det vanligaste sättet att resa till Kanarieöarna är fortfarande charterpaketresorna, som är billiga men inte nödvändigtvis bra. De flesta av paketresornas beondealternativ är större hotell som satsar enbart på charterturism och många av hotellen ligger i täta klungor kring de mest populära turistorterna som Playa de las Américas på Teneriffa, Maspalomas på Gran Canaria och Arrecife på Lanzarote.

Ett undantag bland charterhotellen ligger på Teneriffas västkust, 20 minuter norr om turistspäckade Playa de Las Américas. Nära den slumrande byn Playa San Juan, på en brant sluttning mot havet, ligger hotellkomplexet Abama. Resorten byggdes år 2006 och erbjuder en mängd olika slags boende, fritidssysselsättningar, sportmöjligheter, simbassänger, badstränder och sist men inte minst, restauranger. Ett faktum som talar för sig är att Kanarieöarna har två restauranger med Michelinstjärnor. Båda dessa, MB och Kabuki, ligger på Abama.

MB står för den baskiske mästerkocken Martin Berasategui, som förutom sin trestjärniga restaurang i Baskien driver en handfull andra restauranger. MB:s köksmästare heter Erlantz Gorostiza, även han från Baskien. Restaurangen bjuder på ett fyrverkeri av moderna smaker av bland annat bläckfisk, anklever, ostron och fisk. De kanariska elementen är rätt få på menyn, men standarden på både mat, service och drycker är mycket hög. Den andra stjärnrestaurangen bland hotellets halvdussin restauranger, Kabuki, är en modern japansk restaurang. Här serveras sushi, sashimi och japanska varmrätter i traditionell tappning eller med en spansk twist. Bland Abamas andra restauranger finns en spansk tapasrestaurang, en argentinsk grill, en italiensk trattoria och en fisk- och skaldjursrestaurang nere vid stranden.

Att missa det lokala utbudet av restauranger och caféer vore dumt. Några kilometer från Abama ligger byn Playa San Juan, som har flera traditionella fiskrestauranger till en bråkdel av priset på Abama. Bland annat krogen Jamón Jamón serverar högklassig lufttorkad Iberico-skinka och en lyckad paella. På Teneriffa lönar det sig att hyra bil. För 50 euro per dygn hyr man en mindre modell och lägger man till en femtiolapp får man en cabriolet som är värd sitt pris en solig dag med öcruising. Även om badstränderna, hotellen och de flesta restaurangerna ligger längs kusten, lönar det sig att styra in mot landet, upp i bergen för de mest storslagna vyerna och naturupplevelserna. Att ha vulkanen Teide på ena sidan med flera mils utsikt mot Atlanten åt andra hållet är en oförglömlig upplevelse. Om man vill prova på den ursprungliga kanariska husmanskosten lönar det sig att spana efter små värdshus och krogar i bergsbyarna, där få turister rör sig.

Om fördomarna vad gäller den kanariska maten delvis är obefogad gäller samma sak Teneriffas viner. Många besökare utgår från att de lokala vinerna främst produceras för att lura turister som mest tittar på prislappen före flaskans etikett. Bland dussinet duktiga vinproducenter finns Suertes del Marques i Valle de la Orotava på öns norra sida. I den vulkaniska och mineralhaltiga jorden på de dimhöljda sluttningarna skapas viner som ”7 Fuentes” på öns egna ursprungsdruva Listán Negro. Det silkeslena vinet med blommiga toner av körsbär och jordgubbar är ett mästerligt bevis på vad man kan skapa med fokuserad vinproduktion i de mest dramatiska odlingsförhållanden.   

Kenneth Nars skriver om trender i restaurangvärlden och ger tips om kulinariska upplevelser i när och i fjärran.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*