Vem bestämmer över nätet? Del II, domännamn

Vi tar upp tråden där vi slutade i förra numret av Forum, då jag nystade upp den historiska bakgrunden till vem som bestämmer över nätet och den maktkamp som pågår inom kulisserna. Denna gång går vi in på de olika organisationerna.

Nätpionjären Johan ”Julf” Helsingius har verkat som IT-entreprenör sedan 1980-talet.

IANA-administrationen (Internet Assigned Numbers Authority) som är nödvändig för att nätet ska fungera smidigt – fördelning av IP-adresser och koordinerande av DNS-rootservrar – sköttes av historiska skäl länge av Förenta Staterna genom militära forskningsorganisationen DARPA. 1998 grundades ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) för att handha IANA, fortfarande under kontrakt från USA, men nu handelsdepartementet (Department of Commerce), i samförstånd med IETF (Internet Engineering Task Force).

Fri och självständig – i sista stund. Beroendet av regeringen i USA var naturligtvis en orsak till irritation för många andra länders regeringar, som började kräva att IANA:s roll skulle tas över av ITU (International Telecommunication Union), en del av Förenta Nationerna. I stället beslöts att ICANN/IANA skulle bli totalt självständig och oberoende av regeringen i USA – något som krävde att Internet-gemenskapen kom överens om regler för ICANN som garanterar att organisationen styrs demokratiskt och förhindrar att någon kunde ta över ICANN eller IANA (regeringar och storföretag är det främsta hotet).

Detta omfattande projekt blev klart 1 oktober 2016 – bara en månad före Donald Trump blev vald till president. Under Trump hade USA inte i något fall tillåtit att ”någon stjäl kontrollen av nätet från Amerika”.

Många delar. ICANN består av tre ”supporting organisations” som formulerar regler - Address Supporting Organisation (ASO) för hanterandet av IP-adresser, Country Code Names Supporting Organisation (ccNSO) som hanterar landsdomäner (som .fi och .se), och Generic Names Supporting Organisation (GNSO) för andra toppdomäner (.com, .net, .apple). Dessutom har ICANN flera ”rådgivande” delar - Govern-mental Advisory Committee (GAC) för representanter för regeringar, At-Large Advisory Committee (ALAC) för representanter för Internet-användare (till största delen lokala avdelningar av Internet Society), Root Server System Advisory Committee (RSSAC) och Security and Stability Advisory Committee (SSAC), och en styrelse med representanter för de olika delarna.

Tyngdpunkt på toppdomäner. ICANN har mer eller mindre delegerat administrationen av IP-adresser till de fem regionala adressregisterorganisationerna – RIR (Regional Internet Registry), RIPE NCC (för Europa och Mellanöstern), AfriNIC, APNIC (Asia Pacific), ARIN (Nord-Amerika) och LACNIC (Latinska Amerika) – och administrationen av protokollparametrar och portnummer till Internet Architecture Board (IAB). Detta har lett till att största delen av ICANN:s aktiviteter har att göra med domänadresser, och speciellt generiska toppdomäner, Generic Top-Level Domains (gTLDs) som hanteras av GNSO.

200 domäner per person? I början fanns det inte många toppdomäner (bara .com, .org, .edu, .net, .gov och .mil), men efter ökande protester över den monopolposition för .com, .net och .org som den amerikanska regeringen gett företaget Network Solutions (som togs över av Verisign år 2000), har ICANN tillåtit en stor mängd nya toppdomäner. De flesta nya toppdomänerna är varumärken för storföretag, men det finns också generiska namn (som .travel och .bank) och geografiska namn (.helsinki, .cymru). Somliga landsdomäner har också blivit populära som ”pseudo-generiska” domäner, som .tv och .nu (landsdomänerna för Tuvalu och Niue). Niue, en ö i Stilla Havet, har 1 600 innevånare, men fler än 300 000 domäner registrerade under .nu, och representeras i ICANN GAC av en svensk konsult.

Kvistiga problem. Somliga av diskussionerna inom ICANN är ganska kvistiga. Ett bra exempel är .amazon. Vem borde den domänen höra till? Bolaget Amazon, eller geografiska regionen kring Amazonfloden i Sydamerika? Om det senare, så vem i så fall? Ett av de nio länderna floden går igenom? Av de nio länderna har bara Guyana engelska som officiellt språk – på spanska och portugisiska heter området och floden ”Amazonas”. Ursprungliga innevånarna har givetvis inte tillfrågats.

Och för verkligt kvistiga problem kan vi ta EU:s allmänna dataskyddsförordning, GDPR – men mer om det i nästa kolumn. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*