15 minuter blev 15 sekunder

Simplifiera. Det är dagens melodi inom politik, affärer och kommunikation. Men var går gränsen?

Vi bombarderas med information, åsikter, kommersiella budskap och underhållning, intill bedövning. Är nästa steg inom den digitala ekonomin en strävan bort från alla nätverk, sajter och appar som dominerar vår vardag?

Det låter utopistiskt med en enda digital tjänst som samlar alltsammans i en smidig upplevelse, eller ett kort som ersätter alla andra i din överfulla plånbok.

Konsumentpsykologen Kit Yarrow vid Golden Gate University menar att unga generationer resonerar, känner och shoppar på helt nya sätt. Teknologin omformar inte bara kommersen och kulturen, den spiller över på vår psykologi.

Majoriteten ser optimistiskt på ny teknik. Vi litar helt enkelt på att nya produkter och tjänster automatiskt leder till en bättre framtid. Samtidigt styrs vår tidsdisponering och vårt köpbeteende av rekommendationer via sociala medier. Hierarkierna blir till stoft. Kunden är expert, konsumenten ’äger’ (samt kan ge nackskott åt) varumärket.

Människans hjärna är plastisk. Yarrow anser att digitaliseringen omformar själva hjärnkemin. På en neurologisk nivå blir vårt sätt att tänka, bearbeta information och tala allt snabbare. Vi är lätt distraherade, rentav beroende av sockerfyllor i form av nya stimuli och impulser. Klicka på nya länkar, konsumera nya statusuppdateringar eller samla ’likes’. På ytan kallas det för multitasking, de facto splittrar vi vår uppmärksamhet och missar närvaron i nuet, menar Yarrow.

Samtidigt blir vi alltmer visuellt styrda: vi scannar och skummar igenom information, istället för att greppa stora helheter och smälta dem med eftertanke.

Trots undantag som Harry Potter och Hunger Games har läsandet bland unga minskat sedan 1980-talet. Även vuxna bläddrar bland bilder och videor från morgon till kväll. Vi stimulerar synen och hörseln i ett konstant brus.

Här är Yarrows råd åt alla som kommunicerar eller säljer något, även politiker: konsumenterna, väljarna och medborgarna har nya hjärnor. Då budskapet drunknar i mängden hjälper det inte att skruva upp volymen eller öka informationsflödet. Man måste förenkla och vara lekfull för att få publiken med på kroken.

Kampen om tid och uppmärksamhet är stenhård, publiken har sällan tid eller kraft att bekanta sig med nya tankar eller att anta nya vanor. Vi dras till det som känns nära och naturligt. Risken är att vi bygger allt starkare bubblor kring oss själva, vilket även syns i de polariserade reaktionerna på det finländska valresultatet, i de ytliga valdebatterna samt i det ångestladdade samhällsklimatet.

Trots att digitala verktyg tillåter allt fler virtuella relationer med ständig kontakt och kommunikation så tycks många känna sig alltmer löskopplade. Där kapitaliserar brands som skapar en gemenskap, en community, såsom Whatsapp och Facebook.

Definitionerna ’medborgare’ eller ’konsument’ är otillräckliga. Vi är inte passiva mottagare. Vi är prosumers, producenter såväl som konsumenter, inom ett konstant identitetsskapande. Genom social kontakt via webben skapar vi eget innehåll, en egen mening med livet.

Det innebär samtidigt att flödet (med bekvämt samtycke) allt oftare trumfar det utmanande, substantiella innehållet. Dialog ersätts av monolog. ”Bloggalisering” är avigsidan till globalisering. Motsatsförhållandena stärks, perspektiven möts sällan. Därför: bekanta dig med motsatta åsikter, du behöver höra dem.

Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.

Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*