Såpbubblor om mer stöd till pressen (37)

Tidningen Östra Småland (S) läggs ned efter 92 år, systern OskarshamnsNyheterna efter 97 år. Jag arbetade på redaktionen i Kalmar under ett år för snart ett halvsekel sedan. Det var en härlig tid att kämpa mot den dubbelt så stora Barometern (M).

Östran hade som mest ca 20 000 i upplaga med närmare 30 journalister och ungefär lika många i andra funktioner. Jag ser att tidningen för åtta år sedan var nere i 11 000 ex, idag 6 000 ex med 14 journalister.

Förre lokalredaktören i Oskarshamn, numera Sveriges ambassadör på Island Håkan Juholt, pangar på i ett av de sista numren av tidningen med hågkomster från en liten by med det talande namnet Skrika. Han håller samma onyanserade stil som gjorde honom omöjlig som partiledare för (S):

”Vi blir åhörare i en krympt värld med lägre takhöjd och högt tonläge. En vardag utan ansvar, där skvaller inte skiljs från fakta, där ingen plats finns för ansvarig utgivare och journalistisk kvalitet.

Vi blir fattigare och sämre. Sammanhanget vi lever i går förlorat. Vi delar inte längre köksbord. Den gemensamma världen upphör…..Ingen lyssnar. Ingen berättar. Ingen håller oss samman.”

Möjligen Juholtsk poesi, men INGEN verklighetsförankring.

I onsdagens DN försöker Martin Jönsson, en av de mest kunniga skribenterna om medier, visa vägen för att hindra fler nedläggningar i dagspressen: ”finansiella lättnader för medieföretag och övergångssatsningar för att skynda på den digitala transformationen och nya finansiella krav på teknikjättarna.”

Alltså allmänt hållna såpbubblor med rop på ännu mer subventioner. Dagspressen har 6 procents moms mot 25 procent för de flesta andra varor, presstöd sedan i våras under namnet mediestöd, som numera under nya olika namn också kan ges till större tidningar: driftsstöd, innovationsstöd, utvecklingsstöd och stöd för lokal journalistik. Myndigheten MPRT har begärt kraftigt ökat statligt stöd för att klara av alla ansökningar.

S-regeringen meddelade högtidligt 2002 att reklamskatten för dagspress skulle tas bort. Det tog 16 år innan det genomfördes.

Få ungdomar köper papperstidningar medan äldre tidningsfolk vill ha ökade bidrag istället för att läsarna ska betala ordentligt för tidningarnas digitala versioner. Det är där problemet sitter.

Svagt av partiledare om kärnkraft

På DN Debatt idag kräver de tre borgerliga partiledarna Ulf Kristersson (M), Ebba Busch Thor (KD) och Nyamko Sabuni (L) att Regeringen före årsskiftet kallar till nya energiförhandlingar med samtliga partier. Men inte ett ord om att Ringhals 2 stängs ned fram till nyårsafton liksom Ringhals 1 om ett år.

Istället borde de i första hand med stor kraft motsätta sig att Sverige just nu öppnar spjällen för ännu mer CO 2-utsläpp kommande kalla dagar.

Då tvingas vi i onödan importera kol- och oljeeldad elkraft söderifrån. Dessutom hade Ringhals under andra dagar kunnat exportera ännu mer söderut så att man i Danmark och Tyskland hade kunnat stänga sina miljöskadliga kraftverk.

På Vattenfalls hemsida framträder driftschefen Pontus de Maré och talar om de ”kalla och mörka dagarna”, en normalvinter får vi ett underskott på 1000 MW (megawatt) och kan behöva importera från våra grannländer i Norden plus Litauen, Polen och och Tyskland, säger han.

En gång på tio år kan det vid extra stark kyla krävas ytterligare ca 1000 MW effekt, hävdar driftschefen.

Förra året låg underskottet på 400 MW, nu pågår stängning av Ringhals 2 fram till årsskiftet, därmed försvinner maximalt 900 MW. En mindre del kompenseras detta av fler vindsnurror de dagar det blåser.

Får Vattenfalls driftschef rätt så räcker inte import av norsk el från vattenkraft. I stort sett har vi tidvis varje år tvingats ta till kol- och oljeeldad elkraft från främst Danmark, då och då också från Tyskland, enstaka gånger från Polens kraftverk eldade med brunkol.

Gigantiska mängder koldioxid kommer alltså under kalla och mörka dygn att spys ut för att ersätta 900 MW från Ringhals 2. Om ett år stängs också Ringhals 1 med 865 MW.

De borgerliga partiledarna argumenterar i dagens debattartikel för mer kärnkraft någon gång i framtiden, utan att årtal nämns. Det är mycket möjligt att det behövs om tillräcklig solkraft inte kommer fram. Vi får mer vindkraft, men många dagar mojnar vinden.

Beslutet om stängning är en följd av kompromissen 2016 mellan Regeringen och C, M samt KD om kärnkraftens framtid. Liberalerna ville inte då vara med eftersom de önskade mer kärnkraft. Nu är det C som uppenbarligen inte vill vara med.

Några har tidigare mumlat om nedstängningen av två av Ringhals fira aggregat men inget parti vill nu med kraft ta i den högst aktuella frågan – det är dags att återkomma om detta när kylan slår till ordentligt.

Då ska också statsminister Stefan Löfvens vilseledande tal i TV nyligen belysas om svensk elexport (som visserligen är stor just nu). Han ”glömde bort” eller medvetet mörkade den återkommande olje- och koleldade importen av el.

Klart är att Sverige inte heller på det här området är det föredöme vi skulle kunna vara.

EU-missnöjets geografi är nu kartlagt

Var fjärde EU-medborgare röstade på ett populistparti i nationella val åren 2013–2018. Missnöjespartierna har en massa olika drivkrafter, men motståndet mot EU-integrering förenar dem. Vad har väl romarna nånsin gjort för oss? Agitatorn Reg från Judéens folkfront, spelad av… Läs mer!

Förebygg digital feodalism

Bruket och missbruket av data av Facebook och andra teknikföretag börjar äntligen dra till sig den allmänna uppmärksamhet det förtjänar. I och med att personuppgifter håller på att bli världens mest värdefulla handelsvara, måste man fråga sig huruvida användarna… Läs mer!

Uselt att de vältrar sig i sk-ten (36)

Gävleparet Berglin är mästerliga humoristiska ordvrängare i sina serieteckningar. Men trist att de i söndagens SvD inleder två av de fyra rutorna med rubriken sk-tjobbigt. Språkpoliser får väl överse med skämttecknare och satiriker. Och dessutom godkänner Svenska Akademiens ordlista SAOL ordet sk-t i några olika sammanhang.

De mest framträdande gubbarna i Akademien lever ju inte heller upp till devisen ”Snille och Smak” som de stoltserar med. Andra offentliga personer som borde vara föredömen eller i någon mån stilbildande förorenar svenska språket helt i onödan. Några exempel på sistone:

Socialdemokratiska partisekreteraren Lena Rådström Baastad när (S) hade kommit tvåa efter Sverigedemokraterna i en opinionsundersökning: ”Det är en sk-ttuff situation just nu”.

Micael Dahlen, frifräsande professor på Handelshögskolan i Stockholm, ger nu ut en bok med titeln: ”Starkt kul – ingen kan bli perfekt men alla kan bli sk-tbra”.

Däremot har jag inte sett att DN.s politiske redaktör Per Svensson, som nyligen försökte introducera ”p-ssliberal”, återkomma med den smutsbyken i spalterna. Förhoppningsvis får vi kanske se bot och bättring också hos de många andra framträdande opinionsbildare som vältrar sig i sk-ten.

Förbjudet att träna?

Skulle du delta i en idrottstävling – valfri gren – utan att träna? Skulle ett sjukhus låta en kirurg operera, utan att kirurgen först övat med skalpellen? Är det nödvändigt att en skådespelare repeterar? Klart att det är viktigt… Läs mer!

Var ska framtidens delikatesser odlas?

Forskare utvecklar nya klimattåligare arter av kaffe, kakao, vindruvor och avokado. Om varmare temperaturer, stigande havsnivåer och tidigare okända väderfenomen inte är nog för att skapa global enighet om behovet av en handlingsplan, kanske insikten om klimatförändringens hot mot… Läs mer!

Seriehjältar fyller Japan med turister på gott och ont

Tempel, teceremonier och sumobrottning i all ära – men när Japan nu upplever en närmast osannolik turistboom är det inte de traditionella besöksmålen som ökar mest. I stället är det mer obskyra platser som en högstadieskola i en tokyoförort… Läs mer!

Från managementkonsult till kulturstrateg 

Halva framgångsfaktorn i ett företags förändringsarbete är gruppens eller medarbetarnas motivation att göra förändringen. Det menar Bita Yazdani, managementkonsulten som sadlade om till kulturstrateg. Bita Yazdani titulerar sig som en global kulturstrateg och inspirationsföreläsare inom storytelling, kultur och framtidens… Läs mer!

Italien, det vackra landet

Italien är kulturens vagga i Europa och samtidigt det mörka molnet på den europeiska himlen med en statsskuld som får Finlands skuld att blekna. Landet har en utflyttning av rang, samtidigt som det föds allt färre barn. Om vi… Läs mer!

The Left Can’t Meme

Internetmem är den digitala ålderns skämt, karikatyrer och politiska pamfletter. De muteras snabbt och sprids ännu snabbare. Men vad för de med sig när de blir politikens budbärare? Internetmem finns i många olika former och definieras mer av sitt… Läs mer!

Svenska ekonomer: Produktiviteten negativ i industriländer

Ökningstakten har gått  ned under nollstrecket i både Finland och Sverige. Av tolv länder är det bara i Sydkorea och Tyskland som produktiviteten ökat när hänsyn tas till de kreativa näringarna. Produktiviteten har avtagit starkt i flertalet av västvärldens… Läs mer!

Tusen lösningar i stället för ett svart moln av skam

Bertrand Piccard förnekar inte miljöproblemen, men han väljer att fokusera på lösningarna. Med sitt projekt 1 000 Solutions lyfter han upp miljövänliga innovationer som riskerar att hamna i skuggan av kortsiktiga vinstintressen. För två år sedan gick startskottet för… Läs mer!

Hur långt kan man miniatyrisera elektronik?

Ännu för några år sedan blev datorer alltid dubbelt snabbare vartannat år. Denna trend gällde fram till 2005 tack vare en relativt enkel fysikalisk princip, som sade att en transistors hastighet blir snabbare då den blir mindre. Utvecklingen har… Läs mer!

Rapport från München

Jörn Donner inleder sin Rapport från Berlin 1958 inte med orden ”Jag är en utrikeskorrespondent. Jag rapporterar och berättar om det som har hänt.” Så prosaisk är inte Donner, så explicita är bara Sås och Kopp. Länken? Beskrivningar av… Läs mer!

Med uppdrag att utveckla ECB:s krisberedskap

En av de största utmaningarna för Europeiska Centralbankens nya chef Christine Lagarde blir att se till att centralbanken fortsätter vara oberoende mot de enskilda regeringarna.  ”Vi kommer att göra allt det som krävs för att rädda euron”. Med de… Läs mer!

Lärdomar från finanskrisen 2009

Det är tio år sedan finanskrisen som skakade om världen. Vad hände, varför, hur reagerade EU och vilka spår finns det kvar av krisen i dag? Och framför allt: vad kan EU göra annorlunda vid nästa kris? Det är… Läs mer!

Jobba är bra, för ung och gammal

Arbete är en av de bästa investeringarna i ditt liv, liksom utbildning och familj. Det kan inte ifrågasättas att unga människor måste hitta ett jobb så snart det är möjligt eller praktiskt; i dagens samhälle kan du inte leva… Läs mer!

Tror biogas fortsätter växa kraftigt även i Norden

Johan Grön är ny direktör för affärsområdet biogas på gasbolaget Gasum. Han har tidigare jobbat för Outotec, senast som ansvarig för affärsområdet energi- och miljöteknologi. I vilken takt kommer distributionsnätet för fordonsgas att utvecklas i Finland?  Efterfrågan växer kraftigt… Läs mer!

Vill du göra modig och inspirerande journalistik?

Affärsmagasinet Forum och HBL söker nu en journalist för tillsvidareanställning  Affärsmagasinet Forum jobbar från början av 2020 som en del av KSF Media och i samarbete med Hufvudstadsbladets redaktion.   Forums redaktion söker dig som: Har erfarenhet av journalistik… Läs mer!

Våga pausa

Nora Rosendahl är arbetsnarkomanen som fick nog. Idag forskar hon i arbetslivsfrågor och hjälper människor i arbetslivet att steg för steg skapa en vardag där de mår bra och presterar på topp – i stället för att bränna ut… Läs mer!

Vem får styra dina tankar?

Neurala gränssnitt används redan i dag inom medicinen, och inom 20 år kan de användas allmänt även inom spel och välmående. Tänk dig att kunna skriva ett mejl utan behöva knacka på ett tangentbord, i stället räcker det att… Läs mer!

Valhalla i modern tappning

På söndagen fick den finländska publiken uppleva en efterlängtad spelning med Wardruna, gruppen som tar den fornnordiska mytologin på allvar – utan att för dess skull förfalla i självparodi. I början av 2000-talet var den Bergenfödde Einar Selvik främst… Läs mer!

Lysande reportage i SvD, men…..(35)

…men det finns en ofullständig mening ”SSAB i Luleå…. som tillsammans med Cementa och Preem är sämst i klassen när det handlar om koldioxidutsläpp.”

Reportern Erica Treijs berättar dock sedan att SSAB, redan bland de främsta stålverken i världen när det gäller låga utsläpp, nu är på väg att tillsammans med LKAB och Vattenfall revolutionera framställningen av stål genom att via vätgasreduktion istället för kol erhålla vatten som restprodukt istället för koldioxid.

Dessutom intressant skildring av ett hus i Skellefteå som är bortkopplat från elnätet och klarar sig helt själv genom hela kalla vintern med hjälp av solceller, där också egenproducerad vätgas är reserv. Ovanpå detta byggs utanför Piteå Europas största vindpark på land. Den har diskuterats sedan början av 2000-talet och ännu färdigställts till bara någon dryg tiondel av projektets storlek.

Det föredömligt pedagogiska reportaget visar också hur seg beslutsprocess vi har, hos politiker, myndigheter och domstolar.

Till det kan läggas att politiker från talarstolar överträffar varandra med nya mål, 2030, 2040, 2050…osv utan att ha en aning om det är tekniskt möjligt, därför tillyxade med jämna årtal.

Jag reagerar dock mot den inledande meningen ”sämst” i klassen. Cementa med huvudverksamhet i Slite och Skövde tillhör troligen också de främsta i sin bransch när det gäller miljöåtgärder. Åtminstone saluförs klimatförbättrad betong, på 20 år har växthusgaserna minskat med 30 procent från den nya betongen.

Och Preem vill investera ca 15 miljarder kronor i utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil för att förse världens stora fartyg med dyrare mer miljövänligt drivmedel istället för den billiga tjockolja som nu används och snart förbjuds. Utökningen av produktionen i ton kommer att öka utsläppen från Bohuslän men minska dem i världen på sikt.

Men i Sverige har utbyggnaden redan försenats via överklaganden, domstolsbeslut som till en början var positiva. Nu har regeringen tagit hand om beslutet för att testa det emot Parisavtalet och andra miljöbeslut, också här tillyxade jämna årtal från konferensborden, bara diffust grundade på hoppingivande realistiska beslut ute i industrin.

Det ska bli intressant att se om tidigare teknik- och kärnkraftentusiasten Stefan Löfven säger ja till omvälvande miljöåtgärder på riktigt. Men då krävs att han kör över miljöpopulister, som redan bundit sig vid nej till att Sverige ska bli världsledande i rening av tjockolja.

KSF Media tar in affärsmagasinet Forum

Affärsmagasinet Forum blir en del av KSF Media och Hufvudstadsbladet. På det här sättet förstärker HBL sin ekonomibevakning, samtidigt som Forum fortsättningsvis utkommer som en självständig tidning. Meningen är att Forums redaktion från årsskiftet utgör en del av HBL:s… Läs mer!

LO och V, rötterna bleknar

LO-ordföranden Karl Petter Thorwaldsson berättade stolt att han fått stormande applåder när han på ett ”historiskt” möte i Göteborg talade på Vänsterpartiets partidagar. Det var enligt olika referat ett brandtal mot fascism och nazism som han säger sprider sig i Västeuropa.

Thorwaldsson togs emot och avtackades av V:s partiledare Jonas Sjöstedt som i sin vuxna ungdom var extremkommunist, medlem i Kommunistisk Ungdom från 1978. Elva år senare började Berlinmuren mellan DDR/Östberlin och Västtyskland/Västberlin rivas, vilket kommer att firas i alla demokratier om några dagar från 9 november.

Andra historiska årtal i sammanhanget:

1939 ingick kommunistiska Sovjetunionen och Nazi-Tyskland en hemlig pakt (Molotov-Ribbentrop) som innebar att de delade upp Europa mellan sig, Stalin fick fria händer i Öst, Hitler i Väst, Polen delades.

Det är på grund av pakten kommunism/nazism som det officiella Ryssland nu inte vill tala om Andra Världskriget 1939-45, där heter det Stora Fosterländska Kriget 1941-45.

1989 i januari, det år Östtyskland formellt fyllde 40 år som DDR, åkte statsminister Ingvar Carlsson (S) till Östberlin och diktator Erich Honnecker (uppvaktade eller fick tillträde).

Till Ingvar Carlssons försvar kan anföras att han tog upp frågan om återförening för åtta gifta par där ena maken hamnat bakom ”järnridån”, Carlsson lär ha fått loss dem. Och visst finns det argument för goda förbindelser med diktaturer, både handel, idrott, turism och samtal mellan politiker (Kina är ett av många exempel idag, Kuba är på väg via kommande svenskt regeringsbeslut).

Ingvar Carlssons kritik mot det ”andra samhällssystemet” var så inlindad som artigheten krävde, smakligare än när Palme och Schori kramade Fidel Castro inför storpublik.

Mot Carlsson kan anföras att han besökte DDR-ledningen det år den firade 40-årsjubileum och när demokratiska oppositionella redan börjat få kommunistregimen i gungning. Bilder spreds över världen av två leende regeringschefer knappt tio månader innan DDR vältes omkull.

På Vänsterpartiets möte i Göteborg var det många som då var med i VPK, Vänsterpartiet Kommunisterna, och som var negativa till att västdemokratin segrade över kommunismen.

Mästaren i felslagna prognoser föredöme för SBAB

De många riksbanksdirektörerna med Stefan Ingves i spetsen har under en följd av år visat hur vanskligt det är med prognoser. Ofta har det gått tvärs emot vad ”auktoriteterna” gissat om framtiden. Efter räntemötet 24 oktober skrev Riksbankens direktion att dess prognos ”indikerar liksom tidigare att räntan mest sannolikt höjs i december till noll procent”, från dagens minus 0,25 procent. Samtidigt betonade man att ”osäkerheten…. är dock påtaglig.”

Statliga bolåneinstitutet SBAB höjde igår de långa räntorna med motiveringen att ”Riksbanken håller fast vid en höjning av reporäntan under 2019.” Därmed har SBAB:s upplåningskostnad ökat oc bolånemarginalerna minskat, hävdar SBAB.

Men Riksbanken med sin dåliga historiska träffsäkerhet talar om ”mest sannolikt”. SBAB ombildades från statligt verktyg på kreditmarknaden till ett bolag som skulle konkurrera med de privata storbankerna med rimligt låga räntor. Så skedde också, efter ymnig annonsering och samarbete med lågprisbanker som Ikano (Kamprad) och ICA Banken fick SBAB många nya kunder.

Nu tar SBAB taktpinnen till högre boräntor. Vi får se om Riksbanken den här gången möjligen är rätt ute inför kommande decembermöte enligt talesättet ”även en blind höna….”. Men att SBAB tar chansen redan nu och tjänar extra miljoner var inte avsikten med dess ombildning till bolag.