Lysande reportage i SvD, men…..(35)

…men det finns en ofullständig mening ”SSAB i Luleå…. som tillsammans med Cementa och Preem är sämst i klassen när det handlar om koldioxidutsläpp.”

Reportern Erica Treijs berättar dock sedan att SSAB, redan bland de främsta stålverken i världen när det gäller låga utsläpp, nu är på väg att tillsammans med LKAB och Vattenfall revolutionera framställningen av stål genom att via vätgasreduktion istället för kol erhålla vatten som restprodukt istället för koldioxid.

Dessutom intressant skildring av ett hus i Skellefteå som är bortkopplat från elnätet och klarar sig helt själv genom hela kalla vintern med hjälp av solceller, där också egenproducerad vätgas är reserv. Ovanpå detta byggs utanför Piteå Europas största vindpark på land. Den har diskuterats sedan början av 2000-talet och ännu färdigställts till bara någon dryg tiondel av projektets storlek.

Det föredömligt pedagogiska reportaget visar också hur seg beslutsprocess vi har, hos politiker, myndigheter och domstolar.

Till det kan läggas att politiker från talarstolar överträffar varandra med nya mål, 2030, 2040, 2050…osv utan att ha en aning om det är tekniskt möjligt, därför tillyxade med jämna årtal.

Jag reagerar dock mot den inledande meningen ”sämst” i klassen. Cementa med huvudverksamhet i Slite och Skövde tillhör troligen också de främsta i sin bransch när det gäller miljöåtgärder. Åtminstone saluförs klimatförbättrad betong, på 20 år har växthusgaserna minskat med 30 procent från den nya betongen.

Och Preem vill investera ca 15 miljarder kronor i utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil för att förse världens stora fartyg med dyrare mer miljövänligt drivmedel istället för den billiga tjockolja som nu används och snart förbjuds. Utökningen av produktionen i ton kommer att öka utsläppen från Bohuslän men minska dem i världen på sikt.

Men i Sverige har utbyggnaden redan försenats via överklaganden, domstolsbeslut som till en början var positiva. Nu har regeringen tagit hand om beslutet för att testa det emot Parisavtalet och andra miljöbeslut, också här tillyxade jämna årtal från konferensborden, bara diffust grundade på hoppingivande realistiska beslut ute i industrin.

Det ska bli intressant att se om tidigare teknik- och kärnkraftentusiasten Stefan Löfven säger ja till omvälvande miljöåtgärder på riktigt. Men då krävs att han kör över miljöpopulister, som redan bundit sig vid nej till att Sverige ska bli världsledande i rening av tjockolja.

Vill du göra modig och inspirerande journalistik?

Affärsmagasinet Forum och HBL söker nu en journalist för tillsvidareanställning  Affärsmagasinet Forum jobbar från början av 2020 som en del av KSF Media och i samarbete med Hufvudstadsbladets redaktion.   Forums redaktion söker dig som: Har erfarenhet av journalistik… Läs mer!

KSF Media tar in affärsmagasinet Forum

Affärsmagasinet Forum blir en del av KSF Media och Hufvudstadsbladet. På det här sättet förstärker HBL sin ekonomibevakning, samtidigt som Forum fortsättningsvis utkommer som en självständig tidning. Meningen är att Forums redaktion från årsskiftet utgör en del av HBL:s… Läs mer!

LO och V, rötterna bleknar

LO-ordföranden Karl Petter Thorwaldsson berättade stolt att han fått stormande applåder när han på ett ”historiskt” möte i Göteborg talade på Vänsterpartiets partidagar. Det var enligt olika referat ett brandtal mot fascism och nazism som han säger sprider sig i Västeuropa.

Thorwaldsson togs emot och avtackades av V:s partiledare Jonas Sjöstedt som i sin vuxna ungdom var extremkommunist, medlem i Kommunistisk Ungdom från 1978. Elva år senare började Berlinmuren mellan DDR/Östberlin och Västtyskland/Västberlin rivas, vilket kommer att firas i alla demokratier om några dagar från 9 november.

Andra historiska årtal i sammanhanget:

1939 ingick kommunistiska Sovjetunionen och Nazi-Tyskland en hemlig pakt (Molotov-Ribbentrop) som innebar att de delade upp Europa mellan sig, Stalin fick fria händer i Öst, Hitler i Väst, Polen delades.

Det är på grund av pakten kommunism/nazism som det officiella Ryssland nu inte vill tala om Andra Världskriget 1939-45, där heter det Stora Fosterländska Kriget 1941-45.

1989 i januari, det år Östtyskland formellt fyllde 40 år som DDR, åkte statsminister Ingvar Carlsson (S) till Östberlin och diktator Erich Honnecker (uppvaktade eller fick tillträde).

Till Ingvar Carlssons försvar kan anföras att han tog upp frågan om återförening för åtta gifta par där ena maken hamnat bakom ”järnridån”, Carlsson lär ha fått loss dem. Och visst finns det argument för goda förbindelser med diktaturer, både handel, idrott, turism och samtal mellan politiker (Kina är ett av många exempel idag, Kuba är på väg via kommande svenskt regeringsbeslut).

Ingvar Carlssons kritik mot det ”andra samhällssystemet” var så inlindad som artigheten krävde, smakligare än när Palme och Schori kramade Fidel Castro inför storpublik.

Mot Carlsson kan anföras att han besökte DDR-ledningen det år den firade 40-årsjubileum och när demokratiska oppositionella redan börjat få kommunistregimen i gungning. Bilder spreds över världen av två leende regeringschefer knappt tio månader innan DDR vältes omkull.

På Vänsterpartiets möte i Göteborg var det många som då var med i VPK, Vänsterpartiet Kommunisterna, och som var negativa till att västdemokratin segrade över kommunismen.

Mästaren i felslagna prognoser föredöme för SBAB

De många riksbanksdirektörerna med Stefan Ingves i spetsen har under en följd av år visat hur vanskligt det är med prognoser. Ofta har det gått tvärs emot vad ”auktoriteterna” gissat om framtiden. Efter räntemötet 24 oktober skrev Riksbankens direktion att dess prognos ”indikerar liksom tidigare att räntan mest sannolikt höjs i december till noll procent”, från dagens minus 0,25 procent. Samtidigt betonade man att ”osäkerheten…. är dock påtaglig.”

Statliga bolåneinstitutet SBAB höjde igår de långa räntorna med motiveringen att ”Riksbanken håller fast vid en höjning av reporäntan under 2019.” Därmed har SBAB:s upplåningskostnad ökat oc bolånemarginalerna minskat, hävdar SBAB.

Men Riksbanken med sin dåliga historiska träffsäkerhet talar om ”mest sannolikt”. SBAB ombildades från statligt verktyg på kreditmarknaden till ett bolag som skulle konkurrera med de privata storbankerna med rimligt låga räntor. Så skedde också, efter ymnig annonsering och samarbete med lågprisbanker som Ikano (Kamprad) och ICA Banken fick SBAB många nya kunder.

Nu tar SBAB taktpinnen till högre boräntor. Vi får se om Riksbanken den här gången möjligen är rätt ute inför kommande decembermöte enligt talesättet ”även en blind höna….”. Men att SBAB tar chansen redan nu och tjänar extra miljoner var inte avsikten med dess ombildning till bolag.