Mörka inte hen som helst (38)

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson skriver i söndagens DN om att ordet ”hen” är det största som hänt pronomen sedan 1600-talet. Han anser det vara ”inkluderande och jämställt språk”.

Jag tycker tvärtom att det är exkluderande, inte det minsta jämställt. Varför ska journalister, poliser, socialarbetare, vissa politiker och möjligen grannar veta om det var en man eller kvinna, en dansk eller norrman, en direktör, tjänsteman eller arbetare, etc, etc, som varit i farten.

Men inte den vanlige oinformerade tidningsläsaren ?

Vi journalister ska ju så jämställt det bara går sprida information om verkligheten utan skygglappar inom lagens ram.

Chefredaktör Svensson refererar ”forskare i Lund” som försökt dela in användare av hen i partipolitiska fållor, alltså tydligen ytterligare en (o)vetenskaplig enkät därifrån.

Det är pinsamt att en chefredaktör för en språktidning tycks välkomna mörkande av fakta som läsarna tidigare under decennier fått ta del av.

Personligen vill jag även i framtiden veta om det är män som begår nästan 94 procent av alla mord, dråp och grov misshandel (2016), inte att det skulle vara någon hen som helst.

Apropå Zlatan – min karriär som fotbollssupporter

Det är svårt att förstå kritiken mot Zlatan för att han engagerar sig i Hammarby eftersom det sedan länge är känt att han ska flytta till Stockholm. Varför skulle han då därifrån stödja MFF eller AIK eller Djurgården ?

Hammarby framstår dessutom som en mer sympatisk klubb, mindre råbarkade än de andra. Jag bodde på Mosebacke Torg i fyra år innan jag flyttade till Lund och passerade ofta ölschappet Kvarnen på Medborgarplatsen, någon gång slank jag in och uppplevde samma mysiga känsla bland hammarbyiter som på pubbar i Tottenhamn och Chelsea inför matcher i London. Det ser fortfarande mysigt ut inne på Kvarnen med alla ölkranar på rad trots att det blivit en bättre restaurang med bordsbeställning.

Liksom de flesta som gillar fotboll har jag hejat på de klubbar som finns på orter där jag bott eller varit verksam. Jag spelade två matcher i IFK Lidingös pojklag innan jag blev petad. Men ändå håller jag på dem, såg en match på Vallen förra året i div 2, vilket ju är gamla Fyran.

Detta eftersom fotbollens byråkrater desperat försökt höja statusen genom att stoppa in Superettan och Div 1 mellan Allsvenskan och Tvåan.

I Lund gillade jag redan från studietiden LBK, allra helst när en styvson sedan började spela där. När jag arbetade i Kalmar blev det KFF. Jag har suttit i styrelsen för Kanariefåglarna, alltså IFK Malmö, eftersom min pappa växte upp i staden och tog med mig på min första allsvenska match när laget mötte Djurgården på Stockholms Stadion.

När jag arbetade på Västernorrlands Allehanda blev det IF Älgarna som nästa säsong fusioneras med Härnösands FF, när jag sommarbodde på Österlen blev det Kiviks AIF och nu får det väl bli Skanör-Falsterbo IF sommartid igen i div 6, egentligen gamla Åttan, starten i seriesystemet.

Och i Stockholm Hammarby, det underlättar att min brorson spelade i deras pojklag ett halvdussin år.

Så tror jag de flesta fotbollskunniga som rör sig runt Sverige känner för olika lag istället för de enögda MFF-fanatiker som med spott och spe (och betydligt värre än så) förgäves vill tvinga Zlatan tillbaka till Malmö.