Billigare och säkrare med blockkedjor

Numera finns datanätverk där värdetransaktioner är möjliga utan att parterna behöver lita på varandra.

Det surrar mycket kring blockchains, och investeringstakten tyder på att tekniken är i samma skede som dagens internet var år 1995.

Forskaren Juri Mattila på Näringslivets forskningsinstitut Etla har följt med utvecklingen av blockchains, så kallade blockkedjor.

Han konstaterar att man på Etla undersökt blockchain-tekniken i två år och ännu inte hittat ett enkelt sätt att förklara konceptet. Få konkreta applikationer finns ännu, förutom den ökända kryptovalutan Bitcoin.

”En blockchain kan bokföra exempelvis värde mellan parter utan att de behöver kunna lita på varandra. Medan dagens bankvärld har centrala institutioner som sköter bokföringen och som vi litar på, kan verifiering göras av ett distribuerat nätverk av datorer som granskar varandra”, säger Mattila.

Hittills har internet setts som ett informationsnätverk, men blockchains kan innebära att mycket mer än data kan spridas genom datanätverken.

Dagens kryptovalutor handlar om värde, att verifiera en summa pengar på användarnas konton, men det kunde även handla om att bekräfta kontrakt eller mer avancerade processer.

Tegelmur. En liknelse är på sin plats. En blockkedja utgör en bokföringslogg baserad på matematiska ekvationer. Varje block i kedjan är som en tegelsten i en tegelvägg. Tar man bort en sten nere i tegelväggen man redan byggt, måste alla tegelstenar som byggts ovanpå den läggas på nytt.

Om olika versioner av “tegelväggen”, blockkedjan, finns i nätverket, litar nätverket på den tegelvägg som har flest tegelstenar.

Det här betyder att så länge över hälften av nätverket bygger på samma tegelvägg, blir den längst och nätverket uppfattar den som den korrekta.

”Det här innebär att det ska vara mera lönsamt att stöda nätverket än att gå emot det, när datorerna som löser ekvationen belönas”, förklarar Mattila.

Under 2015 har man börjat se omvälvande möjligheter för blockchains. Juri Mattila skrev tillsammans med Timo Seppälä en rapport om utvecklingen av blockchains i början av året. Flera olika projekt kring tekniken har satts i gång sedan dess.

Ta elbilsföretaget Tesla som vill göra det enklare för elbilister: istället för att laddas i några timmar kunde urladdade batterier bytas ut till fulladdade.

I rapporten målar Etla-forskarna upp visioner om hur batterier själva kunde sköta transaktionerna genom en blockchain. Batterierna skulle jämföra var de kan laddas billigast och kommunicera med bilar om var de finns tillgängliga och till vilket pris.

Tekniken kunde låta batterierna att köpa el ur andra apparater som är kopplade till samma elnät men inte just då använder el. Sålunda bildas en slags självstyrd energihandelsplats prylar emellan.

Finansbranschen vaknade 2015. Senast då världens största banker i fjol slog ihop sig för att utveckla ett eget blockchain-system blev det klart att tekniken kan bli omvälvande. Under hösten har några av de stora bankerna i Finland: Nordea, OP och Danske Bank, gått med i bankkonsortiet som anlitat företaget R3 för projektet.

Globalt uppskattar man att det totalt investerats knappt en miljard dollar blockchainutveckling sedan 2012. Investeringstakten har ökat markant de senaste åren (se grafik).

”Vi börjar småningom se resultaten av investeringarna. Finansteknologi är ett
givet område, men applikationerna kan vara många och sådana vi inte kan förutspå ännu idag”, illustrerar Mattila.

 Bitcoins står oförfalskade. Blockchain-tekniken uppstod 2009 och tillämpades i första hand för att upprätthålla kryptovalutan Bitcoin. Då valutan blivit ökänd för bland annat ett fluktuerande värde och stölder av Bitcoin-konton, har även ryktet hos tekniken i bakgrunden troligen fått lida.

Mattila håller ändå fast vid att en blockchain är vattentät.

”Det intressanta är att tekniken fungerat så gott som klanderfritt ända sedan början. Det är snarare människor som skyddat sina digitala plånböcker med svaga lösenord som hackats och marknaden kring valutan som varit instabil.”

Man kan jämföra det med en plånbok som innehåller sedlar: det är en sak är att stjäla plånboken och något helt annat att ha förfalskade pengar som man betalar med. I fallet Bitcoin har plånböcker stulits men ingen ser ut att ha lyckats med förfalskningar.

Läs hela artikeln i papperstidningen på pekplatta eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!

Julius Uusikylä text

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*