AI är ingen trollformel

Artificiell intelligens är inte en dröm, men kan visa sig bli en atombomb. Utbildning är den enda pålitliga vägen till en tryggad framtid.

Nicholas Anderson är oberoende rådgivare och konsult inom finans, infrastruktur och klimatförändring.

Vi har en statsminister och en kommunikationsminister som envist upprepar samma mantra:

De talar om artificiell intelligens och digitalisering som om de vore en våt dröm som garanterar landets framtid. De talar om fördelarna med experimentella applikationer, nya sätt att göra affärer, behovet att omskola arbetskraften för den sköna nya världen. De talar om hur robotar kommer att sköta en så stor del av vårt arbete att medborgarna behöver en universell basinkomst. De talar om hur datorer kan lära sig själva, och att djupinlärning och neurala nätverk är Framtiden. De säger att Finland kan bli den ledande aktören inom IT, AI och digital utveckling.

Domedagsuppfinning. Innan vi skärskådar dessa påståenden, låt oss rekapitulera: maskiner arbetar för och tillsammans med oss, för att förbättra produktiviteten och hjälpa folk att eftersträva bättre levnadsvillkor. Men det finns gränser, och de gränserna måste respekteras.

Här är de bästa och färskaste undersökningarna och kommentarerna som motbevisar de fem påståendena ovan:

År 1965 började jag skriva Fortran-datorprogram i min skola i London. De följande åren började IBM, NEC, General Electric och några andra organisationer tala om Artificial Intelligence. Emellertid kan Tesla-bilar fortfarande krascha in i lastbilar som stannat mitt på vägbanan! Visst, stora framsteg har gjorts, men de är anspråkslösa jämförda med mänsklig intelligens. I sin bok ”Super-intelligence” visar filosofiprofessor Nils Bostrom vid Oxford att man inte kan räkna med ett avgörande genombrott förrän kanske om 30 år – och om så vore, borde världen vidta åtgärder för att förhindra det. Bostrom ser ett slut för mänskligheten sådan vi känner den, om superintelligenta algoritmer och deras ägare styr över oss.

Profitmotiv. Notera att det är 52 år sedan 1965, och framstegen inom AI har varit tämligen långsamma. Den sistnämnda kommentaren illustreras av en färsk artikel i New York Times (29.7, http://nyti.ms/2uLDkII). Professor Gary Marcus konstaterar att de som finansierar och utvecklar AI kommer att misslyckas med att lösa de stora utmaningarna kopplade till inlärning av ”Top Down”-kunskaper, kognitiva kunskaper om världen och hur den fungerar. Datorer kan utan svårighet hantera det vi kan se, och identifiera rådata – detta kallas ”Bottom Up”-kunskaper. Förklaringen han ger är att akademiska forskningslaboratorier är för små för att hantera jätteutmaningar som språk-behandling för kunskaper och inferens. Detta är en livslång arbetsuppgift för dessa laboratorier.

Privata korporativa laboratorier som Google och Facebook tenderar att koncentrera sig på avgränsade problem, eftersom de har korttidsinriktade aktieägare. Google Translate har ingen förståelse för vad algoritmen översätter. CERN, påpekar Marcus i NYT, har tusentals forskare och miljarder dollar för ett klart definierat projekt om kvantupptäckter. Den största AI-satsningen av Open AI (delfinansierad av Elon Musk) har endast 50 anställda.

Cyberkrig. Sedan kan vi tala om vapen och AI. Då står vi ansikte mot ansikte med USA, Kina och Ryssland – alla trevliga människor, vars regeringar vi absolut inte kan vara säkra på att gör det rätta. De använder alla skadliga cyberapplikationer för att störa våra digitala nätverk. Om du verkligen tror att Putins Ryssland inte idkat cyberattacker mot Finland är du totalt naiv. Alla stora nätverk i Finland är hotade, och de har alla (eller borde ha) starka försvarsmurar som ständigt är under attack från vänner och fiender. Denna inbyggda sårbarhet gör komplett digitalisering inte bara idiotisk, utan brottsligt riskfylld (se Sveriges färska IT-haveri som bottnar i åratal av systematiskt naiv låt-gå-mentalitet kring IT-säkerhet, reds.anm.). Uppvaknande brukar endast ske då en kris uppstår.

Satsa på människan. Stora länderna som USA, Kina, Ryssland, Tyskland, Storbritannien, Frankrike och så vidare satsar massivt på digitala lösningar och kämpar om guldmedaljen. De små nordiska länderna är helt enkelt för små för att påverka dessa sektorer.

Finland har goda framtidsutsikter om vi investerar i utbildning, men enligt OECD-statistiken spenderar vi mindre än OECD-genomsnittet på grundutbildning, även om vi uppnår hyfsade resultat.

Att spendera mest garanterar inte att man också blir bäst, men utbildning är den bästa investeringen för ett land och dess medborgare. Utbildning betyder att skaffa faktakunskaper – massvis. Vanligt folk måste lära sig vetenskap (matematik, medicin, fysik, kemi etc.), språk, litteratur, historia, juridik och många andra viktiga ämnesområden. Vi kan inte – eller borde inte – ersätta människor med AI eller superintelligenta robotar.

Inlärda kunskaper är förutsättningen för upplysta beslut, kreativitet och kritiskt tänkande. Det finns ingen genväg till att bli smart, professionell eller en bra människa. Robotar är inte mänskliga, och kommer aldrig att bli det. De av oss som hoppas på motsatsen är antingen galna eller ondskefulla, som Dr. Strangelove med sina atombomber.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*