Appen kryper in på skinnet

Framtidstro. Jakten på den oumbärliga appen och amuletten sysselsätter tusentals startups.

Snart överges smarttelefonen och vi övergår till smarta armband, amuletter som sporrar oss till en hälsosam livsstil.

Det osar startup om kontoret: minimalistisk inredning, glada färginslag, ishockeybordspel, espressomaskiner. I det öppna kontorslandskapet sitter människor av olika nationaliteter och jobbar koncentrerat framför sina skärmar.

Vi befinner oss på App Campus vid Aalto-universitet, i Otnäs. Startups kan ansöka om stipendier av en fond finansierad av Nokia och Microsoft för att jobba här. Alla på App Campus vill göra just den oumbärliga app eller mobiltjänst som alla behöver i framtiden.

Bland myriaden av tillgängliga appar är en sektor speciellt välrepresenterad. Det gäller hälsorelaterade applikationer. På engelska talar man om mobile health, mobil hälsa.

Apparna hjälper användaren att följa med hur många steg man tar i dagen, hur man sover, vad man borde äta, blodsockret…

På startupkonferensen Slush i november i Helsingfors presenterades flera företag inom hälsa och välmående.

Initialkostnaden för att sätta upp en app är inte överdrivet stor, och det är inte heller svårt, tekniskt sett, att bygga upp programmen. Inträdesbarriären till marknaden är med andra ord låg.

Google Play har ungefär 33 000 hälsorelaterade applikationer och Apple iTunes över 43 000. Den stora utmaningen ligger i att göra appen relevant för användarna.

Enligt tidskriften Economist står endast fem applikationer för hela 15 procent av nedladdningarna. Marknadspotentialen är stor. Enligt vissa uppskattningar kommer marknaden för mobila hälsolösningar att vara värd nästan 60 miljarder euro år 2018.

Nytänkare. Kenneth Salonius på Framgo bär själv FitBits armband om handleden.

Nytänkare. Kenneth Salonius på Framgo bär själv FitBits armband om handleden.

Smarttelefon snart out. Idag konsumerar vi all information vi får från våra appar via smarttelefonen. Inom en snar framtid kanske den mest relevanta manicken kommer att vara armbandsur och andra amuletter.

Christian Lindholm, tidigare verksam inom produktutveckling på bland annat Nokia och Yahoo, leder startupföretaget Korulab som utvecklar en plattform för något som på engelska heter wearables, det vill säga bärbar teknik i form av e-plagg eller accessoarer.

Han tror att smarttelefonen kommer att förpassas till en sekundär roll på bekostnad av olika smarta amuletter.

Företagsaktiviteten inom bärbar teknik och mobil hälsa är på framfart, säger Lindholm.
”I Finland har vi säkert den största koncentrationen personer som jobbar med wearables i förhållande till befolkningen.”

De senaste årens tekniska utvecklingssteg har gjort det möjligt för datorerna att flytta in i bärbar teknik, till och med in på vår kropp.

”Sensorerna blir hela tiden bättre och vi har redan elektronik som böjer sig”, säger han och hänvisar till Samsung som nyligen lanserade det böjliga armbandet Gear Fit.

Prylen mäter användarens puls och gör det möjligt att läsa alla meddelanden och noteringar som kommer till smarttelefonen. Mjukvaran är utvecklad av finska Firstbeat.

Förebyggande arbete. Timo Ahopelto är ägare till riskkapitalbolaget Lifeline Ventures, som var en av Supercells tidiga finanserare.

”Nu är vi i det stadiet där många nyckelteknologier, speciellt sensorer, är tillräckligt förmånliga för att användas i wearables. Skärmteknologin är bra och billig och batterierna håller länge. Det har blivit ekonomi i dessa teknologier, vilket är en förutsättning för att wearables ska slå igenom”, säger Ahopelto.

Megatrenden som driver utvecklingen inom mobil hälsa är den västerländska människans närmast patetiska hälsotillstånd.

Vi utgör en bunt överviktiga soffpotatisar som röker, dricker alkohol och sover dåligt. Följderna kan vi begrunda i de massiva hälsokostnader som västvärlden tampas med.

USA:s räkning går på 2.8 triljoner dollar (18 nollor, alltså en miljard miljarder). I Finland kostar hälsosystemet nästan 20 miljarder euro årligen. Inom OECD slukar hälsovården i snitt nästan 10 procent av BNP.

Francesco De Rubertis på riskkapitalbolaget Index Ventures sade under Slush-konferensen att upp till 90 procent av summorna går åt till att bekämpa kroniska åkommor som diabetes och blodkärlssjukdomar.

”Det är tillstånd där patienten själv är i en nyckelroll för att bli friskare. Förebyggande åtgärder är mycket viktigare än behandling av sjukdomar”, sade han.

Läs hela artikeln i papperstidningen eller på pekplatta!

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*