Arvsskatten: relikt från en gången tid? ”Att betala skatt när man fått likvida medel vid en försäljning är mer logiskt än att försöka få lån från banken för att betala arvsskatten.”

I november 2017 startade ett medborgarinitiativ om att slopa arvs- och gåvoskatten. Initiativet fick föga uppmärksamhet från massmedias sida och noterades endast av en liten del av allmänheten. Trots detta fick initiativet ett starkt understöd och tillräckligt med stödförklaringar (57 620) för att behandlas i riksdagen.

Kim Lindström är långvarig placerare och
aktieboksförfattare.

En bred folkopinion anser med andra ord att arvsskatten kränker medborgarnas rättskänsla. Som jämförelse kan nämnas att ett annat framgångsrikt initiativ, det vill säga protesten mot aktiveringsprogrammet för arbetslösa, uppbackades massivt av både fackföreningsrörelsen och vissa oppositionspartier, vilket säkert ökade antalet understödsröster.

Skygglappar. Att få till stånd en saklig diskussion om arvsbeskattningen är svårt. Många politiker har ideologiska skygglappar, som gör dem blinda till och med för skattens mest uppenbara brister. En verklighetsfrämmande ideologi var drivkraften när Katainens så kallade sixpack-regering (regnbågsregeringen 2011–2014, bestående av partier från vänster till höger) nästan årligen fattade beslut om att skärpa beskattningen av arv och gåvor.

Lagstiftningen om skatt på arv och gåva bygger till stor del på en lag från år 1940. Även om lagen ändrats under årens lopp har dess grundtankar tillkommit under helt andra förhållanden än i dag. Gåvoskatten är endast ett bihang till arvsskatten. Dess huvudfunktion är förhindra att arvsskatten kringgås med gåvor under arvlåtarens livstid. Skatteskalorna är i stort sett likadana.

Finland sista mohikanen. En välfungerande skatt ska utgå från den skattskyldiges skattebetalningsförmåga. Dessutom ska en god skatt vara så förutsebar som möjligt. Ingetdera kriteriet uppfylls i arvsbeskattningen. Dessvärre uppfattas arvsskatten ofta som direkt oskälig.

På grund av arvsbeskattningens problem har den internationella trenden redan länge gått mot andra skatteformer. Inget av våra grannländer uppbär längre arvsskatt, inte heller mer än hälften av EU-länderna.

I den mån arv beskattas, är gränsen för skattepliktiga arv vanligen klart högre än i Finland. Skatteskalans undre gräns är hos oss 20 000 euro. Den andra ytterligheten är kanske USA, där ett äkta par betalar federal arvsskatt endast ifall värdet överstiger 22,4 miljoner dollar.

I Finland ska arvsskatten betalas oberoende av om arvskifte förrättats och arvtagaren fått egendomen i sin besittning. Ifall arvlåtaren före sin död svarat för familjens försörjning, kan arvsskatten försätta den övriga familjen i en omöjlig situation. Vanligt är också att dödsboet har illikvida tillgångar, men saknar likvida medel för skatten.

I huvudsak består arven i Finland av bostäder, fritidsbostäder och andra fastigheter, som ofta kan vara svårsålda. En av skattemyndigheterna påtvingad försäljning är sällan ens önskvärd. Arvtagarna kan bli formella ägare till fastigheter eller bostäder, till vilka en efterlevande make har boenderätt under sin livstid. Med andra arvtagare samägda tillgångar är också problematiska, eftersom de i stället för intäkter ofta medför endast kostnader, också andra än arvsskatten.

Fiskus hälsar på. Ett extremt exempel på hur oväntat arvsskatten kan bli aktuell var tsunamikatastrofen i december 2004. Myndigheterna i Finland och Sverige reagerade helt olika. I Sverige fattades snabbt beslut om att efterskänka arvsskatten för offrens anhöriga, i Finland var påhälsningen från fiskus mindre angenäm.

Arvsskatten torde relativt sett drabba medelklassen hårdast. Många extremt rika personer har valt att bli skatteflyktingar. Förmögna personer har också möjligheter och motivation att minimera skatten med sinnrika juridiska arrangemang. Skattelättnaderna vid generationsväxlingar har säkert räddat ett betydande antal arbetsplatser och är därigenom helt på sin plats, men också de gynnar i första hand välbärgade personer.

Bromskloss. Svenskarna har från år 2005 ersatt arvsskatten med beskattning av vinst på försålda ärvda tillgångar. Att betala skatt när man fått likvida medel vid en försäljning är mer logiskt än att försöka få lån från banken för att betala arvsskatten.

Viktigare är dock att arvsbeskattningen dämpar samhällsdynamiken. Den bromsar särskilt familjebolags lust att investera och växa samt minskar privatpersoners sparbenägenhet. Under de senaste tio åren har Sveriges totalproduktion med råge dragit ifrån Finland. Arvsbeskattningen är säkert inte helt oskyldig till detta. 

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*