Att investera där allt är annorlunda

Nicholas Anderson
NICHOLAS ANDERSON: För en placerare finns det stora möjligheter på marknaderna i Östeuropa och Asien. Men risken att förlora pengar är stor eftersom du inte vet vad som kommer att hända i länderna. Det finns i alla fall några gyllene regler som du kan följa.

Handelsbanken, Swedbank och ett antal nordiska företag har nyligen lämnat den ryska marknaden eller skurit ner sin verksamhet där. Flera andra nordiska företag har utvidgat sin verksamhet i Ryssland – ABB, Nokian Tyres, Ericsson och Alfa Laval för att nämna några exempel.

Vad betyder allt detta för en privatinvesterare i Norden?

Först en principiell varning. Att ge generella investeringsråd i en kolumn är närapå omöjligt av två skäl:

Jag har ingen aning om vem som läser det här. Varje läsares personliga situation är unik.

Erfarna professionella investerare – i motsats till flummare och klärvoajanter – vet aldrig vad som kommer att hända i framtiden.

Emellertid har professionella investerare flera gyllene regler för investeringar, som de följer då det gäller deras egna pengar:

• Det är klokt att sprida riskerna.Undvik som pesten höga investeringskostnader.
• Passiv investering över en längre period är som regel bättre än att handla med sikte på korttidsvinster.
• Det är alltid bättre att titta, snusa på och veta vad du investerat i.
• Du kan vinna eller förlora massor av pengar genom riskinvesteringar.
• Man bör undvika överhettade marknader.

De första tre gyllene reglerna kan tillämpas genom att investera långsamt i åtminstone tjugo aktier i stora internationella företag i OECD-länder under 20, 30 eller 40 år, med start så snart du börjar jobba och har tre månaders kontantbehov på banken, ett trivsamt hem utan alltför mycket skulder, och gedigen utbildning som jordbrukare, murare, rörläggare, tekniker, sjuksköterska, läkare, ingenjör, bokförare etc.

De resterande gyllene reglerna är knepigare att tillämpa, eftersom de flesta av oss, inklusive undertecknad, inte alltid har så mycket tid att syssla med investeringar. Professionella investerare gör besök till företag och olika länder, och ser med egna ögon vad som verkligen händer.

En del professionella investerare har en alltför nära relation till sina källor – och kan bli åtalade för insideraffärer.

Att kunna skaffa sig tillförlitlig information, och förstå och använda den rätt är en stor fördel då man ska fatta investeringsbeslut. Dessvärre är det ingen garanti för att lyckas göra en vinst på denna färdighet, eftersom världen omkring oss ständigt förändras. I de flesta fall använder professionella investerare denna information för att inhösta kommissioner och styrelsearvoden som ger profit med föga risk. Deras klienter står i slutändan för kostnaderna och bär också riskerna för potentiella förluster eller vinster.

Du kanske märkte att jag nämnde OECD-länderna tidigare i texten. Dessa länder har lagstiftning som förhindrar de flesta former av svindel. Vi har hyfsat skydd mot brottslingar och överraskningar från korrumperade politiker.

Jag har tillbringar en hel del tid i länder som är markant annorlunda än de nordiska länderna – Ryssland, Ukraina, Balkanländerna, Kina, Vietnam, Filippinerna, Georgien, Indonesien, Malaysia, Thailand, Indien och så vidare. I de här länderna finns många utmärkta företag man kan investera i, men från hemmahorisont kan du aldrig veta vad som kan eller kommer att hända med dina pengar. Länderas politiska system, lagstiftning och affärspraxis är annorlunda än våra.

Generellt sett är det svårt att tjäna sitt uppehälle i dessa länder. Livet är hårt och det är ont om pengar. Många stora företag och banker kontrolleras av oligarker och politiker som inte drar sig för smutsigt spel för att skydda sina marknader och profiter (på den punkten har de likheter med en del bankirer i vår egen del av världen).

Inte alla är ruttna. De flesta människor i de här länderna jobbar hårt och är hederliga, men få av deras chefer och ledare är direkt änglar. Dessa länder har också en otrolig tillväxtpotential – för att de startar från så låg nivå gällande ekonomiska resultat. Också om de har jättestor befolkning är deras bidrag till den globala ekonomin anspråkslösa. Det betyder att du bör investera endast en liten del av dina pengar i sådana länder. De är mera riskfyllda, så du borde förutsätta större vinster eller räkna med större förluster på investeringarna, jämfört med merparten av din placeringsportfölj.

Om du besluter dig för att investera i länderna jag nämnde tidigare, bör du hålla fast vid några principer:
• Investera via ett professionellt fondförvaltningsbolag med möjligast låg förvaltningsavgift.
• Investera aldrig då en marknad går genom taket.
• Var beredd på överraskningar, positiva eller negativa.
• Låt aldrig icke-OECD-investeringarna överstiga 20 procent av din portfölj.

Jag vet att flera stora nordiska banker har förlorat rubbet i Ryssland, Ukraina och några andra liknande länder. I samtliga fall har de engagerat bästa tänkbara finansiella rådgivare och jurister innan de gjort dessa investeringar, så de kan inte beskyllas för dumhet. Saknade de där­emot vanligt bondförnuft? Absolut.

Jag känner till andra banker som gjort storkovan på dessa marknader och fortfarande gör feta vinster till och med efter att ha tagit stryk då det krisat till. Om dessa proffs finner marknaderna utmanande, förtjänar mannen på gatan att förlora sina pengar om han underlåter att följa de tidigare nämnda gyllene reglerna för investering.

Glöm inte att också världens största banker och många nordiska banker förlorade massor av pengar i den aktuella finanskrisen för att de slarvade med sin riskhantering. Flera av dem förlorade pengar i Ryssland 1998 då ryska regeringen devalverade rubeln och inställde amorteringar på sina skulder. Det här visar bara att också banker lätt glömmer dessa gyllene regler.

Nicholas Anderson är Senior Vice President vid Svensk Exportkredit i Stockholm och chef för SEK:s rådgivningsenhet.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*