Beroende

Kaj_telefon  webbDet är valtider. Ett val är inte lätt, för då man gjort sitt val, får man stå sitt kast. Inom IT betyder det här inte att man måste vänta i fyra år tills man nästa gång kan påverka; i stället binder man sig vid en lösning, utan att känna till eller göra sig medveten om alla följder. Följderna kan vara positiva (nya möjligheter, insparade kostnader) eller negativa (nya begränsningar, ökade kostnader).

Vi börjar med hotbilden: Beroende av leverantörer som kan höja priset och försämra villkoren eller kvaliteten, i trygg förvissning om att kunden är på kroken. Kostnaderna för ett byte blir för höga. Innovativiteten minskar.

Ett exempel med politisk dimension: Offentliga sektorns kostnader för hälsovårds-IT. Den här marknaden är tillräckligt stor för att endast stora spelare ska kunna vara med och erbjuda, och samtidigt tillräckligt liten och finlandsspecifik för att eventuella existerande, globala lösningar måste anpassas till höga kostnader.

Öppet. Vad kan då beställaren göra i upphandlingsskedet? Börja med att kräva en öppen arkitektur, där det lömska ordet ”öppen” definierats  i klartext: Data ska enkelt kunna delas med andra tillämpningar. Import och export av data ska ha möjligast få begränsningar. Var noga med vem som äger inte bara själva datainnehållet, utan också formatet i vilket data lagras. Se till att det finns flere leverantörer som kan miljön, och gärna också att kunskaperna finns tillgängliga på arbetsmarknaden. Och definiera villkoren för vad som sker under den tidsperiod då tillämpningen ska tas ur bruk (”wind-down-perioden”).

I ett idealfall är själva källkoden under GPL eller annan öppen licens. I ett minimalfall undviker man åtminstone dataformat som är under främmande kontroll; ”proprietary” är det förrädiskt oskyldiga engelska ordet.

Lagom är bäst. Tyvärr kan vi som kunder och beställare utöva makt endast om vi bygger upp ett solitt kunnande. Gör vi inte det, har vi bara dåliga alternativ.

Håller vi kvar gammalmodiga lösningar så länge vi bara kan, går vi först miste om innovationernas fördelar, och betalar sedan mycket för att få fortsätta använda lösningar som leverantören inte längre vill stöda.

Byter vi i stället till ny teknik och nya versioner för ofta, blir investeringskostnaderna högre och fördelas dessutom på speciellt korta tidsperioder – och då ska vi minnas att generationscyklerna hela tiden blir kortare.

En lösning med fördelar för både leverantör och kund är att inte äga mjukvara, utan hyra tjänster. Kostnaden fördelas direkt på års- eller kvartalsnivå. Att det här ger överskådlighet och därigenom en viss trygghet för båda parter är klart; vad som är mindre klart är vem som definierar spelreglerna. Lycka till med att förhandla en individuell licenstext med Apple, Google eller Facebook! Det kan redan vara kostsamt att få ändringar i avtalstexter med små IT-leverantörer, som inom sin nisch lyckats skaffa sig en dominant ställning.

Då båda parter har koll på kostnaden på årsnivå blir den mest centrala delen i valet de villkor som reglerar beställarens beroende av leverantören i två situationer: vid avtalets upplösande, och vid kundspecifik vidareutveckling av mjukvaran.

En deposition av källkoden hos tredje part (”escrow”) kan ge beställaren trygghet i fall då leverantören går ikull eller blir uppköpt av en konkurrent. Rättigheten för kunden att själv få vidareutveckla mjukvaran hindrar leverantören från att orättmätigt höja sina priser, men huruvida en sådan kan förhandlas fram avgörs mest av den relativa styrkan hos avtalsparterna.

Lokalt. Som privatpersoner är vi ytterst beroende av att det finns en verklig konkurrens mellan Apple, Google, Facebook och de andra storleverantörerna. Vår makt är minimal.

Vad vi kan göra är att regelbundet överföra våra data på två egna hårdskivor, lagrade på olika ort, i format som stöds av flera program.

Gör dig inte beroende av molntjänsternas tillgänglighet! Leverantören kan byta format, låta bli att konvertera ”gamla” data, eller helt enkelt ha tillgänglighetsproblem. Och själv kan du också ha problem med din nättillgång – vad hjälper dig molnet då? Till detta kommer olika sorters force majeure-problem, alltifrån illasinnade nätattacker till Fukushima-artade naturkatastrofer. För att travestera Augustin Ehrensvärd: ”Eftervärd, lagra data på egen hårdskiva, och lita icke på främmande moln.”

Kaj Arnö reflekterar i Forum över IT-trender ur ingenjörens, ekonomens och användarens synvinkel.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*