Blind tro är en reflex

Har du någon gång fallit offer för propaganda eller en konspirationsteori? Du är inte ensam.

Viljan att tro är stark. En bra story lockar, kittlar fantasin. Faktaresistens är en ny folksjukdom. Att döma av sociala medier och det offentliga samtalet finns en högljudd skara som inte låter sig påverkas av fakta som talar emot den egna uppfattningen. Varför är klimatskeptiker och vaccinationsmotståndare immuna mot verifierbara fakta?

Fräckheten att på löpande band spy ut lögner förklädda som eller blandande med sanning – hur långt bär Trumps vinnarrecept? Barack Obama är inte amerikansk medborgare, därtill muslim, inte sant?

See no evil. Selektiv perception och kognitiv konsistens förklarar varför det har blivit politisk dynamit att piska fram rädsla och rida på ilska. Foto: Mostphotos

See no evil. Selektiv perception och kognitiv konsistens förklarar varför det har blivit politisk dynamit att piska fram rädsla och rida på ilska. Foto: Mostphotos

Då man väver ihop en dos strunt med en gnutta sanning blir det svårt att urskilja lögn från fakta. Folks magkänsla tar överhanden. Reptilhjärnan tilltalas av det som känns rätt.

Inför USA:s presidentval 2012 publicerade statsvetarna och mediekritikerna Brendan Nyhan och Jason Reifler rapporten Misinformation and Fact-Checking (http://bit.ly/2bMCbIU). De beskriver riskerna hos politiska halvsanningar och regelrätta lögner: ”… may pollute the democratic discourse, make it more difficult for citizens to cast informed votes, and limit their ability to participate meaningfully in public debate.”

Ogräs. Mängden information ökar, antalet kanaler likaså, dessutom accelererar våra liv. Vi har ont om tid men tvingas blixtsnabbt ta ställning till allehanda impulser. Samtidigt förtvinar resurserna hos seriösa nyhets­medier. Vi får allt mindre hjälp att tolka, sålla bland och förstå den enorma informationsmängden som skvalpar runt.

Politiska myter slår rot och sprider sig likt ogräs. Palme mördades av en invecklad utländsk konspiration. CIA sprängde World Trade Center. Månlandningen 1969 var fejkad – flaggan på bilden svajar ju!

Det är djupt rotat i oss att tro på en större makt än oss själva, något som ligger utanför vår egen kunskap. Det förklarar intresset för konspirationsteorier. Känslan av vanmakt förstärks av att vi lever i ett komplext, ibland kaotiskt samhälle. Då man känner sig maktlös och oförstående börjar man kanske leta efter ’alternativa’, förenklade spår och samband.

Samtidigt skapar vår selektiva uppmärksamhet en filter­bubbla. Vi vill få våra egna värderingar, trosföreställningar och fördomar bekräftade. Att tvingas kullkasta sina mentala käpphästar kräver energi, det gör ont då synapserna i hjärnan omprogrammeras (detta kallas för konfirmeringsbias).

”Om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den en sanning”, ska nazipropagandanissen Joseph Goebbels ha sagt. Men sa han verkligen det? Trovärdiga källor saknas.

Tre steg till källkritik. 1. Undvik instinktiva slutsatser, tänk efter: kan det här verkligen vara sant? 2. Vem påstår något, varför, med vilken tänkbar agenda? 3. Kräv bevis. Accepterar du absurda utgångspunkter förspiller du tid på att motbevisa strunt.

Torsten Fagerholm text

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*