Blockkedjor, fastigheter och cirkulär ekonomi

Jag har haft nöjet att vara med om det omvända mentorskap som Forum körde igång med under våren i fjol (se Forum 1/2018). En fantastisk möjlighet som jag varmt kan rekommendera till alla som på något sätt försöker hålla sig à jour med vart världen är på väg. Jag har med hjälp av min unga och smarta mentor bland annat försökt komma underfund med vilken egentlig betydelse blockkedjor kommer att ha för min bransch och för mitt jobb inom fastigheter.

Relevanta frågor. De flesta som är i min ålder (årsmodell 1960) och som har till uppgift att försöka fatta insiktsfulla beslut som på något sätt får företaget att bättre klara av att möta framtidens utmaningar har lärt sig att prata om blockkedjor på ett ytligt plan. Vi vet nu att blockkedjor inte bara är kryptovalutor, vad en hash är (en krypterad rad med siffror och bokstäver som utgör ett ”fingeravtryck” förbundet med samtliga föregående block), och syftet med att förbruka en massa elektricitet till att ”gräva” fram Bitcoins.

När man på något sätt lärt sig de grundläggande byggstenarna och hört på alla de som ser blockkedjor som ”vårt nästa internet” börjar de mer relevanta frågorna dyka upp. Intervjun med Janne M. Korhonen i förra numret av Forum var det bästa jag läst på länge när det gäller analys av teknikens för- och nackdelar på ett begripligt sätt.

Ingen universallösning. Tillsammans med min mentor har vi diskuterat skillnaden mellan existerande lösningar och öppna distribuerade lösningar. Ju mer man fördjupar sig, desto mindre självklar verkar uppfattningen att blockkedjan vore lösningen på allt.

En del av tillämpningarna som brukar läggas fram är självklart möjliga och intressanta. I min bransch, fastigheter, som bygger på kontrakt och ägande, är det rätt uppenbart att nya distribuerade och säkra register över äganderätter och kontrakt utgör intressanta lösningar där blockkedjor säkert kommer att spela en roll.

Däremot har vi inte tillsammans med min mentor övertygats huruvida de nya lösningarna som helhet är överlägsna de existerande – trots att blockkedjan löser en del av utmaningarna i traditionella centrala lösningar, såsom säkerheten.

Materialkretslopp. I höstas deltog jag i IBM:s Watson Summit. Tillställningen var intressant och rätt så nyttig åtminstone i den meningen att man som deltagare blir mer varse om vad man inte stöter på i vardagen. Även på detta tillfälle framfördes möjligheterna att utnyttja blockkedjor inom fastigheter, byggande och cirkulär ekonomi.

Sporrad av denna tanke började jag med hjälp av min mentor försöka skaffa mig insikter i vad förväntan egentligen bygger på. Efter att ha frågat mig omkring och begärt material av bland annat arrangören har bilden börjat bli mindre diffus. Byggnader binder en absurt stor mängd råvaror och energi, och byggmaterialindustrin genererar en massa koldioxidutsläpp. Sålunda är det väldigt fiffigt att fundera på hur vi kan utöka återanvändningen av byggnader. Alltefter våra byggnader blir mer energisnåla i drift blir energiförbrukningen  vid själva tillverkningen allt intressantare, samt frågan hur vi kunde återanvända byggnadsmaterial.

Spårbarhet. Ett problem är att det är svårare att återföra en byggnad än en bil till materialkretsloppet, eftersom vi i praktiken inte vet exakt hur (i synnerhet äldre) byggnader kommit till och vilka material som använts.

Jag stötte på en färsk konferenspublikation av ingenjörsbyrån ARUP som behandlar blockkedjor, modellbaserat byggande (BIM) och IoT. Min gissning är att publikationen (https://www.arup.com/publications/research/section/blockchain-technology) rätt så väl representerar attityden och kunnandet inom branschen i nuläget. Blockkedjan ses om ett komplement till den informationsmodell (BIM) som skapas när byggnaden planeras och som används när den uppförs, och som i framtiden kommer att utnyttjas som en primär informationskälla under hela livscykeln.

När man till modellen fogar realtidsdata över driften från sensorer och från styrsystemen blir informationen i blockkedjan något som har börjat kallas för en digital tvilling. Blockkedjan ses som den komponent i den digitala tvillingen där man förvarar all information som skapats utifrån ett mycket fragmenterat nätverk och över en lång tid.

Blockkedjan förväntas garantera att informationen sparas på ett sätt som inte kan manipuleras av någon enskild part i efterskott. Sålunda kommer kostnaderna för återanvändning, tvistlösning och informationsuppdatering i efterhand att sjunka.

Öppet eller centraliserat? Allt detta verkar ju vettigt, men fortfarande är det oklart med vilka incitament en dylikt tillitsfullt register upprätthålls på ett öppet och distribuerat sätt när det gäller byggnader. Det känns mer troligt att en privat blockkedja är lösningen, men då är vi tyvärr tillbaka till frågeställningen som jag försökt tackla tillsammans med min mentor. Vad är då den verkliga praktiska skillnaden mellan en blockkedja och en traditionell centraliserad databas? Jag är alltså fortfarande oviss, men diskussionen fortsätter med min mer kunniga mentor.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*