Bubblor – bostäder ? aktier ?

Pristagarna i Ekonomi till Alfred Nobels minne är i Stockholm för att ta emot Riksbankens pris som delas ut i samband med de riktiga Nobel-priserna. De tre amerikanerna har olika syn på risken på bubblor och huruvida de spricker – om bostäder, om aktier.

Jag undrar, vad menas med bubblor ? Hur mycket ska priserna sjunka på bostäder, kurserna på aktier, innan vi anser att det pyst ut så mycket ur en bubbla att vi anser att den spruckit ? Hur stor andel av låntagarna klarar inte räntor och amorteringar innan vi ska kalla det för krasch ? Det är fritt fram för löst tyckande.

Bostäder: I Sverige byggdes det 1991 strax över 60 000 bostäder, många hittade inte köpare/hyresgäster, då kallade vi det för krasch när byggandet några få år senare hamnade på under 10 000 nya bostäder. Bankernas kreditförluster ökade kraftigt.

Förra året påbörjades ca 23 000 lägenhet i flerfamiljs- och småhus, minus 5 000 från året innan. I år väntas en ökning på något enstaka tusental. Sveriges befolkning ökade förra året ökade med 73 000 invånare, därav nästan hälften i de 26 kommuner som utgör StorStockholm med nästan 2,2 miljoner invånare.

I 129 av landets 290 kommuner minskade befolkningen förra året. Den verkliga bostadsbristen finns framför allt i de tre storstadsområdena plus några få större städer med högskolor och universitet. Att ett kommunalråd i en enkät kryssar för att den egna kommunen har brist innebär inte att så är fallet.

Nybyggandet i de större attraktiva städerna ökar inte i samma takt som befolkningen, vilket medför att bristen förvärras år från år. Priserna stiger framför allt i Stockholm. Där är dock lönerna klart högre än i övriga landet vilket innebär att många har råd att betala de höga priserna.

Extrema priser förekommer i centrala Stockholm där det inte kan byggas mycket mer plus i några få förorter. Men det finns alltid nyrika som är villiga att betala för att bo där andra rika finns.

Huruvida priserna fortsätter att stiga handlar om rena gissningar som professorer i ekonomi bör avhålla sig från.

En av årets ”nobelpristagare” i ekonomi är Robert Shiller, han anses ha gissat rätt vid två tidigare tillfällen om kommande krascher.

Vid ankomsten till Stockholm talade han om övervärderade fastigheter i Sverige. Det finns alltid ”experter” som varnar för kommande problem och några enstaka har tur med gissningarna.

Men vad menas egentligen med krasch eller spruckna bubblor ? Efter ett antal år återhämtas nedgångarna, ibland tar det lång tid, men även då blir det bara ett hack i en långsiktigt uppåtgående kurva.

Vad ”nobelpristagare” i ekonomi tror om framtiden har inte större träffsäkerhet än amatörers gissningar, ibland går det käpprätt åt skogen för dem: Robert Merton och Myron Scholes, pristagare 1997, tillämpade i verkligheten sin teori om ”värdering av aktieoptioner”. Bara ett år efteråt kraschade de med hedgefonden LTCM, över 25 miljarder kronor i förlust. 16 banker tvingades träda in och rädda firman.

Det är ett av många bevis för att stora kunskaper om ekonomiska samband inte leder till ökad förmåga att göra prognoser, det visade både prisjuryn och pristagarna med eftertryck.

Shillers varning om att ”i Sverige är det främst bostadsmarknaden som visar tecken på att vara övervärderad” kan besannas med kommande prisfall. Eller tvärtom fortsätter priserna att stiga eftersom det åtminstone i Stockholm byggs allt för lite i förhållande till folkökningen.

Samtidigt uttalar Shiller självklarheten att ”risker finns hela tiden”. Och borde han tillägga: Och goda möjligheter.

XXX

Jag återkommer inom kort om risken för sprickande bubblor på aktiemarknaden.