Columbus mindervärdeskomplex

Nya världen. Den 12 oktober 1492 gick Columbus i land på en av öarna i Bahamas, som han döpte till San Salvador, Frälsaren. Samtidigt är avståndet till närmaste solsystem är så enormt att en resa dit tar längre än en mänsklig livstid. Bild:Wikimedia

Är jorden unik i universum? Evighetsfrågan matar ändlösa spekulationer bland science fiction-nördar.

Scif-fi-hobbyister älskar självbetraktelse: att grunna på vår egen litenhet och obetydlighet i universum. Rymdsignaler till ett avstånd på 100 ljusår har finkammats på tecken på intelligent liv eller högtstående civilisationer.

Populärvetenskaparen Carl Sagan främjade jakten på utomjordiskt liv, Seti (search for extraterrestrial intelligence), men konstaterade samtidigt: ”Universum är inte skyldigt att vara i perfekt harmoni med mänskliga
ambitioner.”

Människor har begränsad fysisk och mental förnimmelseförmåga. Kanske reflekterar jakten på intelligens där ute i den kalla, tomma rymden vår saknad efter svar på Ingmar Bergmans favoritfråga, nämligen ”guds
tystnad”.

Kulturchock. Hur klokt är det egentligen att sända ut kraftiga radiosignaler till presumtiva, okända mottagare i fjärran rymden? Tänk om en mer avancerad, rentav fientligt inställd civilisation får nos om vår planet, vars resurser utgör ett lätt byte?

Fysikprofessorn och SF-författaren David Brin har varnat för ett scenario där tekniskt avancerade kulturer möter lägre stående civilisationer: resultatet är aldrig smärtfritt. Enligt Stephen Hawking kunde ett besök från utomjordingar bli lika förödande som då Christofer Columbus anlände till Amerika.

Vår vilja att leta efter intelligent liv, utan att fundera huruvida det alls är en bra idé, kanske bottnar i naiva föreställningar. Hur skulle en encellig, eller rentav flercellig komplex organism samverka med vår planet? Vill vi ta risken? Vad kan vi tänkas ha gemensamt med dessa förmodade främlingar? Tänk om livsformerna är uppbyggda enligt en så olik kemi, eller använder så annorlunda teknik att vi inte ens känner igen dem som livsformer?

Komplex. Äsch, låt mänskligheten ruska av sig sitt kosmiska mindervärdeskomplex, tänk vad vi kan erbjuda universum: internet, bakterier, Melodifestivalen, virus, Proust och snarstuckenhet. Allt beror på människosynen: är vi en krigslysten, korrupt och självdestruktiv art, en parasit som förtär andra livsformer och kannibaliserar planetens ekosystem? Eller är vi guds gåva till universum?

Det må erkännas att ett glas whisky som avnjuts till tonerna av Beethoven eller Miles Davis aldrig är helt fel. Men kanske vi bör sluta fråga ifall det ”finns intelligent liv i universum” och i stället begrunda om det sist och slutligen alls finns begåvat liv på jorden? Det säkraste beviset på intelligent liv ute i rymden är att de inte har försökt kontakta oss.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*