Översvämningar, tsunamier och mänskligt sabotage är småpotatis. Åtminstone jämfört med rymdklimatet, som styrs av solen – livets och förödelsens källa.

Solens enorma magnetiska fält bygger en sköld kring vårt solsystem, och skyddar oss från energetiska rymdpartiklar som härstammar annanstans. Samtidigt kan vår moder sol ta kål (alternativt kol) på oss.

För cirka två år sedan emitterade solen den största stormen på mer än 150 år, enligt Nasa. Slumpen räddade oss: kring den 23 juli 2012 då koronamassutkastningen snuddade vid jorden hade planeten precis hunnit rotera ur vägen för den ovanligt starka strålningen av elektroner och protoner.

Regelbundna utbrott från solen ger upphov till energimängder som motsvarar en miljard atombomber. Då partiklarna träffar jordens magnetfält uppstår polarsken.

I juli 2012 färdades ett synnerligen starkt partikelutbrott mot jorden med en hastighet på 3 000 kilometer i sekunden, fyra gånger snabbare än vanligt.

Utbrottet var i storleksklass med Carringtonincidenten 1859, som i tiden slog ut både telegrafsystem och nästan all befintlig elektrisk infrastruktur, samt orsakade polarsken ända nere vid Hawaii.

Mindre solstormar är triviala fenomen, och orsakar med jämna mellanrum lokala elavbrott.

För eller senare kan en större storm slå knockout på våra allt större och mer hopbyggda elnät, på grund av det hysteriskt ökande elberoendet.

Tänk dig en tillvaro utan mobilnät, kylskåp eller trafikljus, och med stillastående flyg och tåg. Utslagna satelliter, GPS, informationssystem, telekommunikation, sjukvård, livsmedelsförsörjning, bensinpumpar, ventilation, värme och avlopp…

Inget rent vatten, totala trafikstockningar, slutsålda konservburkar…

Det låter som science fiction, men utgör ett påtagligt hot. Inte ens den senaste tekniken kan fullständigt skydda transformatorerna. Länder nära jordens poler är i större fara.

Solens partikelbombardemang ökar då dess magnetiska nord- och sydpoler växlar, med elva års intervall.

Det går inte att försäkra sig mot geomagnetiska stormar. Fysikern Pete Riley beräknar en 12 procents sannolikhet för att en jättestorm drabbar oss inom 10 år.

Sådant som har förekommit tidigare kommer förmodligen att inträffa igen. Lystring – ha din foliehatt redo!

Dela: