Därför sumpar hybris-vd:n i regel företagsköp

Under 2000-talet har företagsköp varit väldigt allmänna. Den sammanlagda summan av transaktionerna i världen uppgick till knappa 5 000 miljarder amerikanska dollar under 2017. Orsakerna till företagsköp är många men de vanligaste är synergifördelar samt tillväxtpotential. Samtidigt är det överraskande att ägarna till det köpande företaget i medeltal inte förtjänar på transaktionen, omkring en tredjedel är direkt värdeförstörande. Värdet som skapas vid företagsköp gagnar i medeltal endast ägarna till det uppköpta företaget i form av det betalda premiet vid köpet.

Karl Felixson är universitetslärare i finansiell ekonomi vid Hanken i Helsingfors, specialiserad på företagsvärdering, företagsköp och -fusion samt investerarbeteende.

Övermod förstör värde. I denna kolumn fokuserar jag dock på företagsledningen som i sista hand fattar köpbeslutet. För att ta svåra beslut bör en framgångsrik ledare lita på sig själv och sin förmåga. Ifall ledaren har en överdriven bild av sin egen förmåga, hybris, så uppstår problem. Då överskattar ledaren möjligheterna att skapa värde i samband med företagsköpet, alternativt överskattar denne sin förmåga att hantera integrationsproblemen som köpet medför.

Oberoende av om ledaren överskattar sin förmåga att skapa värde eller hanteringen av själva integrationen, så uppstår en situation där ledaren identifierar fler och högre värderade målföretag på marknaden i jämförelse med andra marknadsaktörer. Om så är fallet så kommer ledaren med överdrivet självförtroende att vara villig att göra flera företagsköp – och att betala mer för målföretagen. Eftersom marknaden i medeltal tenderar att prissätta korrekt kommer denna ledare att förstöra värde.

Olika mått för hybris. En artikel publicerad 2008 undersöker ifall beskrivningen ovan stämmer för verkställande direktörer i stora publika amerikanska företag. För att urskilja mellan vd:ar som lider av hybris används två olika mått. Det första tar fasta på ifall vd:n har överinvesterat i företaget hen leder – en vanlig vd förväntas nämligen vilja diversifiera sin egendom, medan en vd med överdrivet självförtroende gärna överinvesterar. Det andra måttet baserar sig på artiklar i ekonomiska tidskrifter som behandlar vd:ar. Ord som ”tillitsfull” och ”optimistisk” tyder på hybris medan ord som ”försiktig”, ”konservativ”, ”pålitlig” och ”måttlig” tyder på att vd:n inte lider av hybris. Resultaten är att ledare som klassificeras som överdrivet självsäkra gör betydligt fler företagsköp: sannolikheten att en hybris-vd gör ett företagsköp är 65 procent högre. Ifall köpet kan finansieras med interna medel (ingen utomstående kontroll) så ökar sannolikheten ytterligare. Gällande värdet av köpet så undersöks den omedelbara marknadsreaktionen vid meddelande om företagsköp. Genomsnittet för alla köp är att aktiekursen sjönk med 0,29 procent. Dock: i fall av en hybris-vd sjönk kursen med 0,90 procent, och vid icke-hybris-vd:ar var kursfallet 0,12 procent. Medelreaktionen var med andra ord negativ oavsett, men ifall företagsledaren klassificerats som en hybris-vd så var den negativa reaktionen cirka 3 gånger kraftigare.

Konkurrens och individualism. En artikel publicerad 2018 tar fasta på att det inte är endast vd:n som besluter, hela företagets ledning är involverad. Utgångspunkten är fall då flera företag (från olika länder) konkurrerar om att köpa ett och samma målföretag. Företagens ledning antas till största delen vara uppvuxen i företagets hemland. Ländernas kulturella attribut används för att förklara både sannolikheten att ge det vinnande budet, samt marknadsreaktionen till följd av meddelandet om företagsköp.

Det enda kulturella attributet som förklarar sannolikheten att vinna, samt marknadens reaktion, är individualism. I ett individualistiskt samhälle betonas individen, medan gruppen är central i en kollektivistisk kultur. Enligt psykologer är sannolikheten för att en person uppvuxen i ett individualistiskt samhälle har överdrivet självförtroende betydligt större. Typiska individualistiska samhällen är USA och Storbritannien, medan framförallt samhällen i Asien är kollektivistiska till sin natur.

Ju mera individualistiskt företagets hemland är i jämförelse med det konkurrerande företagets hemland, desto större är sannolikheten att företaget vinner budgivningen. Marknadens reaktion till att ett företag från ett individualistiskt land vinner budgivningen är betydligt negativare än då ett företag från ett kollektivistiskt land vinner. Dessa resultat stöder uppfattningen att företag i individualistiska länder oftare har en företagsledning som lider av hybris, följaktligen är de redo att betala mer för målföretaget och vinner budgivningen – men resultatet är att de förstör företagets värde.

Endast övervakning botar hybris. Företagsägare bör alltså beakta den psykologiska profilen då de anställer personer till den högsta ledningen. Problemet med hybris kan inte åtgärdas med incitament eller kontrakt, det enda som hjälper är övervakning. Problemen med en överdrivet självsäker vd är betydligt mindre ifall styrelsen håller sig informerad och sköter sin övervakningsuppgift. Ifall hela ledningen lider av hybris är det värre. En internationell ledning torde i viss mån skydda mot nationell individualism, men tyvärr tyder forskning på att internationella styrelseledamöter oftare är frånvarande och mera sällan involverar sig i företagsköp än nationella styrelseledamöter.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*