Deppmedicin gör abborrar pigga som mörtar

Studerar rovfiskar. Anna Sundelins och hennes forskningsgrupps rön om hur abborrar påverkas av psykofarmaka har väckt internationell uppmärksamhet.

Abborrar som får i sig rester av nerspolade ångestdämpande läkemedel blir aktivare, mer riskbenägna men mindre sociala.

Det gör dem bättre på att skaffa mat åt sig själva, men samtidigt kan de mindre stressade abborrarna bli lättare byte för gäddor och andra predatorer när överlevnadsinstinkterna avtrubbas och stimmet överges för soloåkande.

”Psykofarmaka är utvecklade för att ändra på människors beteende. Fiskar reagerar på motsvarande sätt, när de aktiva substanserna kommer in i kroppen”, säger Anna Sundelin från Jakobstad, medförfattare till ent artikel som publicerades i forskartidskriften Environmental Research Letters tidigare i augusti.

Bredare perspektiv behövs. Sundelin ingår i en forskargrupp vid Umeå Universitet, ledd av docent Jonatan Klaminder, som tagit sig an problemet med läkemedelsrester i vattendrag ur ett brett perspektiv.

I sitt labb använde forskargruppen infångade abborrar som simmade i vatten som innehöll låga doser av oxazepam, ett av de vanligaste antidepressiva ämnena på marknaden.

Resultaten visar att de fiskar som fått i sig substanserna klarade sig bättre som individer än de som simmat i rent vatten.

”Vi var inte ute efter att avdramatisera riskerna med läkemedelsrester i vattendrag. Huvudsyftet med vår studie var att testa också annat än giftighet hos ett ämne, till exempel beteendeförändringar hos arter. Vi vill förändra bland annat den europeiska miljömyndigheten EMA:s standard så att den blir bredare och även tittar på vilka de ekologiska effekterna kan bli”, berättar Anna Sundelin.

Hungrigare art ödesdiger. Tidigare miljöproblem med tungmetaller, som lagt sig i höga koncentrationer i närheten av industrier, har präglat miljöskyddsmyndigheternas mätmetoder.

Traditionellt mäter myndigheter hur vissa enskilda arter tar skada av en viss förorening.

Det ger en snäv bild eftersom en specifik art också kan få kortsiktiga fördelar av ett ämne, medan den totala effekten kan bli ödesdiger för ekosystemet. Om en länk i näringskedjan plötsligt ändrar sitt beteende och drastiskt ökar sitt näringsintag kommer de andra arterna också att påverkas på ett eller annat sätt.

”I sommar har jag studerat storspigg, zooplankton och grönalger för att få en bättre bild av hur läkemedelsrester påverkar olika nivåer i ekosystemen. Om alger först tar upp läkemedelsrester, sedan äts upp av plankton som i sin tur äts av storspigg får alla tre nivåer i sig substanserna. Om storspiggen då blir mer effektiv i sin jakt på plankton kommer alger att få mer plats att blomma”, förklarar Anna Sundelin.

Mediciner ger cocktaileffekt. Läkemedelsrester innebär ett nytt sorts problem, eftersom substanserna förblir aktiva tills de lyckats reagera som de ska, även om de lämnat den kropp de fått i uppgift att påverka.

Psykofarmakarester är inte det enda problemet. Bland annat östrogen från p-piller i vattendrag ger dessutom fiskhanar svagare reproduktionsförmåga. Eftersom det handlar om ett relativt nytt miljöproblem, de första larmrapporterna kom för ungefär ett decennium sedan, är omfattningen ännu inte klarlagd.

”Det saknas teknologi i reningsverken för att rensa avloppsvatten från läkemedelsrester. Vår forskargrupp hoppas kunna bidra med kunskap som gör det möjligt att utveckla nya reningsmetoder. Vi undersöker om substanserna bryts ner av UV-ljus, av bakterier eller om de tas upp av andra organiska ämnen.”

En första åtgärd vore att få användare att återlämna sina gamla mediciner till apoteket i stället för att spola ner dem i toaletten. Och att användningen av antidepressiva läkemedel generellt skulle minska.

”Vi får lov att lära oss av de naturligt glada laxarna.”

Johan Svenlin text och bild

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*