Mitelman: Det blir bättre dag för dag

Henrik Mitelman
Visst är det turbulent. Börsen svänger och humöret hos både företagsledare och konsumenter påminner om vårvädret i Norden. Ena dagen är det varmt och soligt, nästa dag mörkt och regnigt.

För medierna är det rena drömmen. Tvära kast uppskattas. Dessutom verkar det som om mediekonsumenter gillar att läsa om eländet. Främst kastar vi oss över negativa nyheter, visar läsarundersökningar. Var denna lätt masochistiska ådra kommer ifrån vet ingen.

Är världen verkligen lika svängig som rapporteringen antyder? Svaret är entydigt nej. Världsekonomin brukar växa och det mesta blir – hör och häpna – bättre och bättre dag för dag.

Global handel har ökat i volym varje år sedan andra världskriget med ett undantag – år 2009. Året efter Lehmankraschen var världsekonomin paralyserad. Sannolikt lever vi fortfarande i baksmällan av ”The Great Recession”.

Men viktigare är framtiden. Hur stor är sannolikheten att vi kommer att vara med om något liknande under vår livstid? Gissningsvis är den mycket begränsad. Det finansiella systemet är mer robust i dag. Och i avsaknad av kollapsande systemviktiga banker fortsätter vi att flytta över gränser och gifta oss med personer från andra nationaliteter. Då ökar också handeln med varor och tjänster.

Vi inser och njuter av vinsterna när våra komparativa fördelar nyttjas på bästa sätt.

Den accelererande globaliseringen är inte bara mumma för finska exportbolag och deras aktieägare, utan i allra högsta grad för de sämst ställda. Fattigdomen i världen har aldrig varit mindre. Flera hundra miljoner kineser har gått från extremfattigdom till en drägligare tillvaro i kuststäderna i östra delen av landet. För Indien är utvecklingen liknande.

Till och med i Afrika händer det roliga saker. Efter decennier av krig, korruption och elände har utvecklingen vänt. Aldrig tidigare har så få krig förekommit. I sitt Afrikaepos ”Afrika – framtidens kontinent” har författaren Richard Dowden skrivit om framgångarna, om det begynnande välståndet i spåren av den fredligare utvecklingen.

IMF räknar med 5 procent tillväxt i år. Den är dessutom utspridd på många länder: fler än en tredjedel av länderna växte med mer än 6 procent förra året och 40 procent hade en tillväxttakt på 4–6 procent, enligt Världsbankens senaste rapport.

Mycket återstår, men när den glömda kontinenten plötsligt vaknar är det ett tecken på någon hoppfullt.

Utmaningar saknas som bekant inte heller. Grekland går åt helsike, Spanien likaså. Fattigdomen är fortfarande utbredd i delar av Asien och Afrika. Terror hotar och den globala uppvärmningen oroar.

Dessutom har vi drabbats av välståndets baksidor. Fetman ökar i utvecklade länder och sprider sig till exempelvis Kina, med utbredda diabetsproblem till följd. Allt detta bör uppmärksammas. Men det kan göras mot bakgrund av vetskapen att världen aldrig mått bättre. Och om det vill sig riktigt väl har vi många år på oss att begrunda detta faktum. För äldre blir vi ju också. Hälften av alla nordiska barn födda i dag väntas bli 100 år.

Olyckskorparna oroar sig för hur alla dessa framtida pensionärer ska försörjas. Det blir en utmaning, om nu pensionsåldern måste vara densamma som den var när medellivslängden var 30 år kortare. Men i vår iver att säkerställa alla trygghetssystem tenderar vi att glömma bort det allra viktigaste – att det är något ganska fantastiskt med överlevnad. Bättre tecken på framgång kan man inte önska sig.

Henrik Mitelman, Stockholm

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*