Erik Brynjolfsson är expert på den digitala ekonomin vid MIT. Han skyller dagens ökande klyftor samt fenomenet Donald Trump på den digitala tekniken där vinnaren tar allt.

”I det långa loppet kommer maskiner kunna göra nästan allt som människor kan”, säger MIT-professorn Erik Brynjolfsson. Han har skrivit boken Second Machine Age och utmanar nu entreprenörer att skapa tillväxt som gagnar fler.

”Om vi inte gör något kommer klyftorna i samhället bli ännu större”, förklarar han.

Brynjolfsson är nöjd: utanför fönstret breder Charles river och södra Boston ut sig och han har fått in över 500 bidrag till sin ny­lanserade tävling om inkluderande innovation. För tre år sedan var han med och startade initiativet kring den digitala ekonomin på MIT och supporten har varit överväldigande.

”Vi har nästan tredubblat våra forskningsmedel och fått stöd från Eric Schmidt (chef för Googles investeringsbolag Alphabet, reds. anm.), stiftelser som Ford och Rockefeller och företag som Accenture”, säger Brynjolfsson.

Professorn med det isländska namnet som kom till USA som treåring minns ännu gåtan som ledde till en ny vändning i karriären.

”Å ena sidan såg jag fantastiska teknologiska framsteg – likt Baxter (här pekar Erik på sin röda kollaborativa robot vid fönstret) och å andra sidan berättade folk att lönerna inte hängde med. För mig var detta ett stort mysterium”, minns han.

Piketty har en poäng. Det var först när Brynjolfsson tittade närmare på lönestatistiken som han insåg att hans vänner hade rätt. Trots att ekonomin gick bra i termer av BNP och produktivitet så hade lönerna stagnerat. Medianinkomsten i USA är lägre i dag än 1998, även inräknat förändringar i hushållens storlek. Jobbtillväxten i den privata sektorn har också saktat av, en trend som startade redan i början av 2000-talet, långt före recessionen.

Detta är en ny utveckling. De tre årtiondena efter andra världskriget växte ekonomin och antalet jobb samt lönerna parallellt med varandra. Men sedan 1980-talet har den ekvationen rubbats. Detta trots att företagen i dag gör större vinster än någonsin sedan andra världskriget. Brynjolfsson och MIT-kollegan Andrew McAfee kallar det för Den stora frikopplingen (The Great Decoupling).

”Jag funderade länge på hur det här kan vara möjligt, att vi har så fantastiska teknologiska framsteg men att de inte kommer människor till gagn. Och till slut insåg jag att det inte finns någon ekonomisk lag kring det här. Bara för att det historiskt har varit så att alla blivit rikare när världen blivit rikare, så är det inte en lag. Och nu har det ändrats. För mig var den insikten en riktig aha-upplevelse.”

Den digitala boven. Brynjolfsson och McAfee beskriver fenomenet i böckerna Race against the Machine (2012) och Second Machine Age (2014). Trots att globaliseringen och politiska beslut också har haft inverkan på de ökande klyftorna (1980-talet var Ronald Reagans decennium och början på avregleringarna) så ser de en stor bov bakom dagens ökande klyftor: den tekniska utvecklingen.

Det är dock inte hela sanningen. Vi har förlorat jobb på grund av teknik sedan industrialiseringen, utan att det för den skull har påverkat löneläget. Nej, detta handlar inte om vanlig teknik, utan digital teknik, menar Brynjolfsson och McAfee. Mellan 1980 och 2005 var datoriseringen den främsta kraften som stöpte om jobbet och lönerna. Och när kostnaden för att reproducera en vara är nära noll så skapar detta en marknad där vinnarna – de med störst plattform – tar allt.

Maskinerna har ätit sig in i våra traditionella medelklassjobb, som sekreterare och bokföringskonsulter, och urholkat medelklassen. Och det gäller inte bara USA, utan även Sverige och andra europeiska länder. Även i utvecklingsvärlden har lönernas andel av BNP sjunkit, inklusive i Indien, Kina och Mexiko. När maskiner blir allt billigare börjar företag investera mer i kapitalvaror och mindre i mänsklig arbetskraft.

Komplettera människan. Efter att ha diagnosticerat vår tids stora paradox gick Brynjolfsson och hans kollegor till motattack. Dels skapade de rekommendationer för politiker, som de uppmuntrar att satsa på utbildning, infrastruktur, entreprenörskap, immigrationsreform och grundforskning. Och dels vill de med sin nya tävling framhålla goda exempel på företag som skapar välstånd för bredare massor.

”Teknik kan användas för att ersätta mänskligt arbete – vilket kan skapa stort välstånd men vilket även tenderar att koncentrera inkomsten till dem i toppen. Men teknik kan också användas för att komplettera människor, vilket ger större möjligheter till delat välstånd och låter fler människor delta”, säger Brynjolfsson, och fortsätter:

”Historiskt sett har chefer och entreprenörer fokuserat på att byta ut människor snarare än att utöka deras kapacitet och vi vill uppmuntra dem som håller på med det senare”.

Digitalt Aten. Böckerna har blivit bästsäljare och öppnat nya dörrar till beslutsfattare i allt ifrån Vita huset till Davos. Många refererar i dag till den andra maskinåldern, titeln på Brynjolfsson och McAfees senaste bok.

”På Davos döpte de om det till den Fjärde industriella revolutionen men det är i princip samma sak”, skrattar Brynjolfsson. Hans TED-tal har över en miljon visningar.

Den 27–29 augusti besökte Brynjolfsson Helsingfors på inbjudan av statsminister Juha Sipilä. Redan nästa år kommer Finland att inleda experimentet med medborgarlön, en av de möjliga lösningarna för att sprida automatiseringarnas manna. Detta är en av Eriks ultimata drömmar, att uppnå vad han kallar ett digitalt Aten – en värld där folk inte behöver jobba för mat, kläder och husrum utan för saker som ger dem större tillfredställelse. Antikens Atenbor (eller rättare sagt, fria män över 20 års ålder) levde goda liv med rösträtt, konst och en generös fritid. Slavarna stod för det hårda arbetet. I ett digitalt Aten skulle maskinerna ta den rollen.

Hanna Sistek text

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!

Dela: