Elflyget är redan här

Två euros tur. Alpha Electro, utvecklat av slovenska Pipistrel, kan utföra en eldriven flygning till en bränslekostnad på två euro. Det är samtidigt det första eldrivna flygplanet på marknaden som kan återladda batteriet uppe i luften. Foto: Pipistrel

Flygindustrin förknippas med många miljöproblem, bland annat buller och koldioxidutsläpp. Det är svårt att tänka sig en framtid utan flygtransporter och lösningen kan bli eldrivna flygplan.

Flygsektorn pekas ofta ut som en av de stora koldioxidbovarna, men hittills har varje eldrivet flygplansinitiativ betraktas med skepsis från en konservativ falang av flyg­entusiaster. Pålitligheten hos förbränningsmotorn anses på många håll vara oövervinnerlig.

Flyget har av tradition också en falang med pionjärer som vägrar falla in i gamla tankebanor. Dit hör de schweiziska upptäckarna Bertrand Piccard och André Borschberg, som frontade det tillämpade forsknings­projektet Solar Impulse (se Forum 6/2011), för att visa att det visst går att flyga fossilfritt i långa sträckor. Flygplanet byggdes av standardkomponenter som var tillgängliga på marknaden och tog sig jorden runt 2015–16, drivet enbart med solenergi.

”När jag flög runt jorden i det soldrivna flygplanet tittade jag på solen som gav energi åt mina fyra elmotorer och deras stora propellrar. Inget oljud, ingen förorening, inget bränsle och jag kunde flyga för evigt. Jag trodde att jag kommit till framtiden, men senare insåg jag att det är resten av världen, med sina ineffektiva apparater, som lever i historien”, berättade pionjären Piccard efter sin resa.

Passagerarflyget nästa. Skeptikerna nickade och medgav att det ju säkert var trevligt att flyga ensam med solenergi, men tillade att eldrift aldrig kommer att lyckas för luftburen passagerartrafik. Den utmaningen har nu antagits av amerikanska Wright Electric, som tagit firmanamnet efter bröderna Orville och Wilbur Wright. I fjol presenterade Wright Electric och lågprisflygbolaget Easy Jet sina gemensamma planer att inom tio år ta fram ett eldrivet passagerarplan med 180 säten. Det eldrivna planet är tänkt att trafikera korta och populära sträckor som New York–Boston, London–Paris eller varför inte Helsingfors–Stockholm.

Ett annat amerikanskt bolag, Zunum Aero, kommer redan om ett par år att testa en prototyp av sitt tolvsitsiga hybridplan och israeliska Eviation Alice siktar på att testflyga sin batteridrivna flygtaxi under nästa år.

Men det är inte enbart entreprenörer som tror på eldrivna flygplan. I Norge har statliga luftfartsverket Avinor satt upp som mål att alla inrikesflyg ska vara fossilfria senast år 2040.

”Vi startar småskaligt och anpassar kortbanenätet först för att senare se till att hela landet betjänas av elektriska flyg i passagerar­trafiken”, sade Avinorchefen Dag Falk-Petersen i en intervju för NRK i januari.

Två euro per flygtur. Och ute på marknaden finns redan eldrivna småplan. Slovenska Pipistrel är en föregångare som redan sålt ett trettiotal av sin tvåsitsiga Alpha Electro till USA, Australien och Europa. Det är främst flygskolor runtom i världen som lockas av de låga brukskostnaderna.

”Ett bränsledrivet plan tankas normalt med 50 liter bränsle inför en normal flyglektion eller övningsflygning. Med det här planet kan man göra en motsvarande flygning på en laddning som kostar omkring två euro”, berättar Blaz Mocan, teknisk utvecklare på Pipistrel, när han visar upp planet för Forum på EU-kommissionens konferens TEN-T Days 2018 i Ljubljana.

Ett av de svåraste problemen som utvecklarna varit tvungna att lösa är överhettningen av batteriet i samband med att planet startar.

”Vi har utvecklat ett kylsystem som håller batteriet på en lämplig temperatur. Det här är också det första eldrivna flygplanet på marknaden som kan återladda batteriet uppe i luften med hjälp av propellern. Tack vare in låga vikt har planet ett landningsratio på 15 mot 1, det vill säga det kan glida mer än en kilometer från en höjd på 50 meter.”

För den som ändå inte litar på eldrift i luften finns en ballistisk fallskärm som tar ner hela planet på ett säkert sätt. Den funktionen kan bli svår att anpassa till passagerarplan, men svåra problem brukar få fart på flyg­entusiaster.

Johan Svenlin text