Energilagring är det nya svarta

Foto: Mostphotos

Batterier för elbunkring i var mans hus. Visionen är inte så avlägsen som man kunde tro.

Hand i hand med utbyggnaden av förnybar el från sol och vind går behovet av ökad energilagring – där batterier blir allt viktigare. Världskändisen Elon Musk, vd på elbilsföretaget Tesla Motors i USA, har gett sig in i leken på allvar. Men hur ser det ut här i norr där elen är billig och behoven för energi­lagring sträcker sig över säsonger och temperaturväxlingar?

Andelen förnybar el, främst producerad med sol-, vind- och vatten­kraft, ökar i världen. Det ses som positivt av de flesta och är centrala mål i många länders energipolitik. Men el från sol- och vindkraft produceras momentant och inte alltid när den behövs. Därför ökar samtidigt behovet av att lagra elenergin från en dag till en annan – och kanske ännu längre tid.

Energimoln. Prognoser gjorda av bland andra konsultbolaget Boston Consulting Group visar att marknadspotentialen för lagringstekniker kommer att öka med minst 300 giga­watt (effekt) fram till år 2030. Ett rejält kliv framåt togs nyligen av energibolaget Southern California Edison som i september valde att investera i ett batterisystem med effekten 20 megawatt (80 megawattimmar el), som blir ett av de största lagren i världen med litiumjonbatterier.

När batterisystemet är fulladdat förväntas det kunna lagra energi för 2 500 hushåll under en dag. Det ska användas som backup för el­kunder i Kalifornien, som blivit nödvändig efter att en lagrings­anläggning för naturgas stängts i sviterna av en stor läcka.

Hävstångseffekt. Batterier för ellagring åt hushåll kommer att bli vanligare även i Norden, trots låga elpriser, spår många experter. En av dem är Kristina Edström, känd batteri­forskare och professor i oorganisk kemi vid Ångströmslaboratoriet i Uppsala.

”I så kallade smarta städer kommer backup-lagring av el i byggnader att bli vanligt. Det passar bra i kombination med exempelvis solceller”, säger hon.

Enligt en studie gjord av svenska elkraftsbranschens intresseorganisation Power Circle behövs förhållandevis små batterier för att jämna ut effektbehovet i fastigheter. För flerbostadshus räcker det med 0,8 till 1,3 kilowattimmar lagringskapacitet per lägenhet (centralt placerad) för att minska effekttopparna med 40 procent. För villor med fjärr- eller bergvärme krävs batterier med lagringskapacitet mellan 4 och 9 kilo­wattimmar för samma minskning.

Marie Granmar text

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*