Entreprenör med färgstarka visioner

Rasmus Roiha
Under Rasmus Roihas karriär som entreprenör har han erfarit både goda tider och lite sämre tider. De här erfarenheterna är till nytta då han som Ohjelmistoyrittäjäts vd ska hjälpa företag inom programvaru­industrin att växa.

En fredagskväll 1997 satt Rasmus Roiha som vanligt i bussen hem från Reservofficersskolan i Fredrikshamn. Bredvid sig hade han sin goda vän Fredrik Sirén. Ingen i bussen talade, alla var försjunkna i sina mobiltelefoner. Allas fingrar jobbade frenetiskt med att skicka SMS i syfte att planera permissionsveckoslutet.

Det här med SMS och mobiltelefoner var ett relativt nytt fenomen. Roiha och Sirén, båda Hanken-studerande, började fundera på hurdana mobila tjänster man kunde skapa åt reservofficersaspiranter i bussen.

”Diskussionen övergick snabbt till hurdana mobila tjänster man kunde bygga upp åt stora massan”, minns Rasmus Roiha nu, 15 år senare.

Roiha och Sirén grundade året därpå Small Planet. Företaget utvecklade så kallade infotainment services, bland annat den första finska mobila dejtingsajten som lanserades tillsammans med Janton-koncernen som gav ut tidningen City och nättjänsten deitti.net.

Under tretton år med Small Planet hann Roiha uppleva så gott som allt man kan som företagare: extrem tillväxt, internationalisering både västerut och österut, företagsköp, finansieringsrundor, IT-kraschen, företagssanering och sam­arbetsförhandlingar. Företagets verksamhet såldes slutligen i olika delar under åren 2010–2011.

”Jag brukar säga att Small Planet var min doktorsavhandling i företagande”, säger Rasmus Roiha.

Efter Small Planet grundade han Iwa Labs, en specialist­organisation som gör kundprojekt där man programmerar kundspecifika lösningar och använder open source-komponenter.

Lobbare

Men Roiha, som grundat företaget, är inte längre med i den dagliga verksamheten.

Sedan ungefär en månad tillbaka är han vd på Ohjelmistoyrittäjät ry (organisationen har inget officiellt svenskspråkigt namn, något Roiha ska åtgärda med det snaraste), en självständig organisation för företag inom programvaruindustrin. Här jobbar han för att främja intressena för över 500 företag inom programvaruindustrin.

Det var inte helt självklart för Roiha att ta över på Ohjelmistoyrittäjät, han ser sig själv som den borne entreprenören. Men kanske just det var drivkraften som fick honom att söka jobbet.

”Jag har en hel del företagarerfarenhet i ryggsäcken efter 14 år som entreprenör”, konstaterar han.

Dessutom har han en stark vilja att påverka, eller åtminstone medverka, som han själv säger.

”Jag deltar gärna i den samhälleliga debatten och jag vill vara med om att bygga upp Finlands konkurrenskraft.”

På Ohjelmistoyrittäjät är ett av Roihas konkreta – och officiella – mål att röja undan hinder för tillväxtföre­tagande.

Bättre ekosystem

Ett problem är som bekant beskattningen.

”Finland har tyvärr en lång historia av sträng beskattning och har på det här sättet byggt upp hinder för tillväxtföretagande, något som till exempel Estland ännu inte hunnit bygga upp.”

Roiha nämner ett konkret problem han själv stött på under sin karriär som företagare, nämligen processen att få in en större extern finansiering i samband med att man slår samman några mindre företag till en större och mer konkurrenskraftig helhet.

Är en investerare villig att investera till exempel två miljoner euro i det nya bolaget mot 50 procent av aktierna i den nya helheten medan de mindre företagen som sammanslås får andra hälften av aktierna mot sina gamla aktier, värderar Skatteförvaltningen den nya helheten till fyra miljoner euro. De anser då att företagarna har fått en vinst på aktier värda två miljoner.

”Företagarna borde alltså betala cirka 560 000 euro i skatt, det vill säga 28 procent, trots att de inte har sett en enda cent av pengarna. Hur många finansiärer är villiga att kompensera företagaren för den här summan då det inte gagnar företaget ett dugg? Ur finansiärernas synvinkel går pengarna ut ur bolaget till skattemyndigheten”, säger Roiha.

”Skulle det inte gynna Ab Finland mer om vi fick bygga större och internationellt mer konkurrenskraftiga bolag än att försöka mjölka pengar ur småföretagarna i den här tidiga fasen?”

Det här är enligt Roiha endast ett konkret exempel på hur beskattningen sätter käpparna i hjulen för tillväxt i det viktiga seed-stadiet, det vill säga alldeles i början av företagens tillväxtcykel. Ett stort hinder är just att det inte finns tillräcklig tillgång på seed-finansiering i Finland.

”Vi måste skapa ett bättre ekosystem på den punkten”, säger Roiha.

Han säger att teknologicentralen Tekes har en viktig uppgift då det gäller att få igång inno­vationer, men han frågar sig om Tekes är rätt instans för att finansiera nästa skede.

”Här borde ängelinvesterare och seed-finansiärer ta över. Men ekosystemet är inte tillräckligt fungerande.”

Smalt med börsintroduktioner

Förutom ogynnsam beskattning ser Roiha ett annat problem i att det inte finns en effektivt fungerande exit-marknad i Europa. Med andra ord är möjligheterna för finansiärer att realisera sin investering genom att sälja sin ägarandel inte alltid så goda.

”Speciellt under de tio senaste åren har exit-marknaden inte varit allt för lukrativ och många riskkapitalfonder har inte lyckats skapa någon avkastning.”

För finländska programvaruföretag är den stora utmaningen att hemma­marknaden är så liten. För att nå lönsamhet måste företagen internationaliseras i ett tidigt stadium. Och för det behövs pengar.

”Det finns hur mycket subventionerade lån och startpengar som helst att tillgå ur statliga medel då det gäller att få fram en innovation. Men det är bara en liten del av resan. Innovationerna måste paketeras så att de kan säljas utomlands och för att göra det behöver du rätt människor. Det här är den största utmaningen”, konstaterar Roiha.

En annan utmaning är att rekrytera toppresterare till Finland. Rasmus Roiha

”I utlänningars ögon ligger Finland långt borta någonstans bredvid Sibirien, det är minus 20 grader kallt om vintrarna, vi har sträng beskattning och ligger i praktiken på en ö – man måste ta båten eller flyget för att komma hit. Det är svårt att locka någon att ge upp sitt liv i Santa Monica för att ta anställning på ett finländskt teknologiföretag.

Framtidens jobb

Men arbetsplatser behövs. Roiha hänvisar till en rapport från konsultföretaget McKinsey som påvisade att Finland behöver 200 000 nya arbetstillfällen och 300 000 personer till i den aktiva arbetskraften för att täcka inkomst­gapet som uppstår då de stora årskullarna går i pension.

”Var uppstår de arbetsplatserna? Inom skogsindustrin? Eller inom branschen för sjöfart och isbrytare? Arbetsillfällena kommer från tillväxtföretag och majoriteten av tillväxtföretagen är verksamma inom ICT eller teknologi. Går det bra för företagarna i det här landet gynnar det alla.”

Han hoppas att politikerna inser potentialen som finns inom programvaruindustrin.

”Över 25 procent av jobben i dag har med teknologi i någon form att skaffa. Vi är klart en tillväxtbransch. Kompetens är som en snygg kavaj, den blir aldrig otrendig. Varje beslut som fattas på Arkadiabacken är ett ställningstagande för eller emot tillväxtföretagande”, säger han.

Det är inte alltid så lätt att vara företagare i Finland, och ännu mindre om det går bra för en. Avundsjukan gör sig lätt gällande, och Roiha är angelägen om att ändra på den här inställningen.

”Varför blev det större rubriker då näthandelsportalen Fruugo gick under än då det lanserades?” frågar han. ”Vi borde vara glada och fira då någon lyckas och uppmuntra då man misslyckas.”

Roiha tycker ändå att den allmänna attityden till företagare blivit klart positivare under de senaste åren. Själv säger Roiha att han i bakfickan har hur många erfarenheter som helst av att misslyckas som företagare. Men han är inte den som är bitter. Att misslyckas hör till spelet.

”Är du entreprenör måste du vara beredd på att misslyckas. Varje dag måste du vara beredd på att gå under”, säger han.

Lena barner-Rasmussen, text
Karl Vilhjálmsson, foto

PROFIL
Rasmus Roiha

Född: I Helsingfors 1976
Utbildning: Ekon.kand och MBA från Svenska handelshögskolan.
Karriär: 2009-2012, partner och grundare av Iwa Labs, 1998-2011, partner och grundare
av Small Planet.
Förtroendeuppdrag: Flera styrelse- och rådgivarposter i startup-
företag inom  programvaruindustrin.
Familj: Fru, en dotter.
Fritid: Umgås med
familjen, fiske, vandring.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*