Ericsson storstädar i uppförsbacke

Dödsspiral. Ericssons omsättning, lönsamhet och aktie har pekat neråt i två år medan bolaget tappar marknadsandelar åt Nokia och Huawei.

Nokias ärkerival Ericsson försöker finna en ny väg medan nätverksbranschen famlar.

Landskampen inom telefonerna må vara ett minne blott. Men nu står Ericsson utan ordinarie vd, lägger ner all tillverkning och kapar inom forskning och utveckling i Sverige, verksamheter som pågått sedan 1876.

Jobbsvinnet skakar om det politiska systemet. Dock inte aktiemarknaden som mer ser till lönsam­heten. Tillverkarna av utrustning för telekom samt teleoperatörerna söker nya lönsamma användningsområden när steget tas från alltmer mättade 4G till 5G – en marknad som i allt högre grad präglas av mjukvara medan behovet av monteringsjobb minskar.

Lönsam fastighetsspekulation. I slutet av 1990-talet planerade ledningen att flytta huvudkontoret till London. En fastighet i det dyraste området St James’s Square köptes för 1,3 miljarder kronor (cirka 150 miljoner euro) och ett hundratal personer hann flytta dit.

Men kritiken hemma växte till storm samtidigt som rörelseförlusterna. Ledningen, som sannolikt av privata skatteskäl drivit på flytten, backade. Fastigheten såldes 2001 efter två år till BP med en miljard kronor i vinst – en lysande affär jämfört med Ericssons då starkt förlustbringande telekom.

Hårda bud. Några år dessförinnan hade före­taget skrotat större delen av egen tillverkning av hårdvara. Fabriker som hade byggts upp över hela Sverige med hjälp av statligt stöd lades ned under stora protester.

Den egna tillverkningen av bärbara mobiler slogs en bit in på 2000-talet ihop till hälften­ägda Sony Ericsson. 2011 överlät Ericsson sin hälft till Sony för drygt en miljard euro. Därefter har Ericsson förlorat ställningen till kinesiska Huawei som världsetta inom utrustning för mobilnätverk, och Nokia leder inom 4G.

Liksom konkurrenterna lägger Ericsson ner stora pengar på att hitta nya affärsområden då teleoperatörerna bromsar. Framtidens melodi är smarta bilar, energisystem, städer och logistik. Rivalerna inkluderar nu Cisco, Accenture, Amazon, Microsoft och Apple.

Outtalad allians. Trots omfattande forskning och utveckling är det svårt att hitta ny lönsamhet. Ericsson kan inte i längden vila sig mot sina nästan 40 000 patent i de gamla näten, vilket förra året gav uppemot 14 miljarder kronor (1,5 miljard euro) från konkurrenterna i ett hundratal patentavtal.

I december vann Ericsson över Apple i en flera år lång patentstrid, vilket också medförde att företagen ingick ett avtal om att utveckla 5G. Enligt en extern källa ger det Ericsson 0,5 procent av Apples intäkter från Ipad och Iphone över en sexårsperiod.

Famlande bransch. Strax dessförinnan tecknade Ericsson avtal med Cisco om routrar för 5G och IP-teknik till molnet, datacenter, sakernas internet (IoT), virtuella mjukvaru­definierade nätverk (NFV, utan behov av tillverkarspecifik hård­vara) och appar. Nokia går en liknande väg med Alcatel-Lucent.

Rimligen påskyndar det ökande hotet från kinesiska Huawei samarbetena, vilket resulterar i tre ungefär lika stora grupper med vardera en fjärdedel av världsmarknaden.

Ericsson har under flera månader varit i skottgluggen för initierade bedömare som anser att bolaget har svårt att hitta en lönsam framtidsväg. Inom hela branschen spekuleras kring framtidens teknik och användningsområden. Gissningar förekommer om att självkörande fordon blir först ute med att använda IoT i stor skala.

Henric Borgström text

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*