Kan artificiell intelligens rubba den sociala maktbalansen då det gäller prissättning på webben? Och hur ska vi lära ut en gnutta mänsklighet åt algoritmerna? Myndigheterna sliter sitt hår.

Digitalisering skapar nya konkurrenssituationer, värde­kedjor och prismodeller. När AI, artificiell intelligens, fattar automatiska beslut inom företagsvärlden är det uppenbar risk att algoritmerna utifrån samma underlag kan bilda karteller. Det anser danskan Margrethe Vestager, liberal EU-kommissionär med ansvar för konkurrensfrågor.

Priskarteller styrda av robotar har redan ägt rum – möjligen oavsiktligt – när två konkurrerande bensinkedjor i Holland använde samma algoritm som de köpt från danska a2i Systems A/S. Bolaget har specialiserat sig på prisoptimering för bränslen via AI och har många kunder också i Nordamerika, Asien och Australien.

Kan inte skylla ifrån sig. Vestager arbetar nu i EU-kommissionen med ett nytt regelverk där gemensam prissättning blir olaglig vare sig det är människor eller maskiner som samarbetar.

”Du kan inte skylla ifrån dig på datorn och säga att ’kanske har den bildat en kartell med andra robotar’. Som ägare till algoritmer är du ansvarig för vilka priser den sätter”, har Vestager uttalat. Hon är positiv till AI eftersom tekniken bland annat kan bidra till att dia­gnosticera sjukdomar och göra vägtrafiken säkrare. Men det gäller att också vara medveten om riskerna, såsom kartellbildning.

Att Vestager kan få igenom EU-beslut som går på tvärs mot amerikanska företagsjättar har hon tidigare visat när Google fick böta 2,4 miljarder sedan bolaget vid sökningar prioriterade den egna shoppingtjänsten på bekostnad av konkurrenternas. Facebook fick sota 100 miljoner euro för brister i informationen vid köpet av Whatsapp. Och än värre för Apple som fick betala 13 miljarder euro i retro­aktiv skatt inom EU.

Att EU behöver en lagstiftning inom AI anser många konsumentorganisationer, däremot är politiker i allmänhet okunniga om tekniken och känner sig osäkra när frågan prioriteras. Men Vestager är fast besluten att komma med förslag i närtid.

Henric Borgström text

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!