Ett hugg för gräsrötterna

Gräsrotsfinansiering söker sin plats i Finland. Ett pågående lagförslag kan även göra det möjligt för kommersiella syften.

hävstångsyxa. Heikki Kärnäs yxa Vipukirves har rönt snabba framgångar.

Hävstångsyxa. Heikki Kärnäs yxa Vipukirves har rönt snabba framgångar.

Sibbobon Heikki Kärnäs innovativa yxa Vipukirves väckte gehör runt världen före det blev dags att luta sig mot gräsrotsfinansiering. Det är resultatet av att produkten under tjugo års tid utvecklats och fått publicitet.

”Jag deltog i mässor och andra evenemang, vilket väckte uppmärksamhet. Så småningom ville tidningarna göra reportage om den och det blev dags att komma ut på marknaden”, säger han.

År 2013 kom det stora genombrottet. En tidskrift i USA skrev en artikel om Kärnäs påfund och undrade hur man egentligen använder den traditionella yxan.

”Den gav oss uppmärksamhet och spreds över hela USA. Vad som skrivs där finns också i andra länder, vilket ledde till en större utbredning”, säger han.

Stora i Amerika. I Japan bad en återförsäljare om ett samarbete som pågår ännu i dag. Produkten såldes dessutom till bland andra Kanada och Australien.

”Under årets gång började det komma massor med beställningar och brev. Försäljningen tredubblades då”, säger Kärnä.

Företagets huvudkontor finns numera i Reso där Hannu Karlsson sköter om den kommersiella sidan.

”Jag hörde om yxan via min dotter som hade fått jobb därifrån. Det som fick mig att komma in i leken var den fantastiska uppfinningen”, säger han.

Bolaget har sålt bra i Nordamerika där den största delen av kunderna kommer från.

”YouTube-videorna är populära i USA, där man också gör en personcentrerad reklam och lyfter fram historien bakom hela hackan”, säger Kärnä.

Med rötternas hjälp. Kostnaderna började öka och pengarna räckte inte till att utveckla produkten. Då föreslog den amerikanske  representanten att man borde använda sig av  gräsrotsfinansiering.

”Jag läste om Linda Liukas bokprojekt och idén lockade. Tillsammans med en affärspartner fick vi rådgivning för att börja med planeringen”, säger Karlsson.

Virtuellt. Gräsrotsfinansiering sker på internet, så man tar sociala medierna till hjälp för att lyckas. På Invesdor uppmuntrar man de som använder tjänsten att jobba med webben.

”Vi har ett separat bolag där vi erbjuder hjälp med marknadsplanerna. Då rekommenderar vi att de ska använda till exempel Twitter och YouTube”, säger bolagets vd  Lasse Mäkelä.

Mesenaatti lägger ansvaret för reklam på klienterna, men genom företagets hemsida kan de upprätthålla en profil som de kan utnyttja.

”De kan själva lägga in bland annat bilder och videon på webbplatsen. Naturligtvis hjälper vi till genom stöd och uppmuntran”, säger en av grundarna, Pauliina Seppälä.

Det gäller att vara initiativrik och ha stora nätverk för att falla i god jord.

”Man kan likna dem med valkampanjer, det gäller att man tar sig i kragen och går ut i fältet. Alltså ska man utveckla många personkontakter”, säger hon.

Villkor. Bara på de senaste åren har antalet projekt som använder sig av finansieringsformen ökat. Brukaren måste ha vissa egenskaper för att kunna inleda projektet.

”Användarna måste ha ett registrerat företag i Finland samt kunna visa att företaget finns. Dessutom ska man ha en bra affärsplan, en tillräcklig omsättning och en välfungerande grupp bakom det hela”, säger Mäkelä.

Dags för regler. Det finns ingen lagstiftning som allmänt reglerar gräsrotsfinansiering. Det är tillåtet att samla ihop pengar, men gränsen är nådd om det handlar om affärsverksamhet.

I januari startade studenten Leo Lindroos ett medborgarinitiativ om att även göra det möjligt för kommersiella syften.

”Finland ligger efter när det gäller digitalisering. Man ser även i fallet Uber hur lagstiftningen inte alls är anpassade till den förändringen”, säger han.

Framtiden. Trots att antalet gräsrotsfinansierade verksamheter är mycket liten i Finland, förväntas de växa så det knakar inom de närmaste två åren.

En drivkraft för utvecklingen är enligt Mäkelä digitaliseringen.

”Allt handlar om att digitalisera sättet som vi samlar in pengar på”, säger han.

Han tror dock inte att internet kommer att helt ta över.

”Fysiska kontakter kommer att fortfarande ha en viktig roll. Sist och slutligen är ju allt beroende av människor.”  

Läs hela artikeln i papperstidningen eller på pekplatta!

Lars Sjöblom text

Jore Pusa foto

 

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*