Professor Jessica Rosenholm bygger en verktygslåda för framtida cancermediciner.

Jessica Rosenholm är motsatsen till en grå professor. Hon kör en glitterpink Porsche, har ett arbetsrum inrett med Hello Kitty, berättar ivrigt om nanomedicin så att vem som helst kan förstå vad det handlar om och tvekar inte att ta ställning till silver­vatten (drick det inte!) eller tillsatsämnen i mat (E-nummer betyder att ämnet är säkert – inte skadligt!).

”Man ska vara sig själv, inte spela någon roll”, säger hon.

Rosenholm är professorn som ännu två år före utnämningen sa hon aldrig ska bli professor. Men 2015 blev hon professor i farmaci – ett ämne hon inte har någon examen i. Nu jobbar hon i nanoskala för att bygga en verktygslåda som kan göra framtida cancermediciner effektivare.

Läkemedelsutveckling är Jessica Rosenholms specialitet. Vi börjar med en tur till framtidens apotek. Där tillverkas din medicin enkom för dig, och du får en vacker bild att slicka på som innehåller alla de läkemedel du behöver i exakt rätta doser. Det här kallas personaliserad medicin.

”Läkemedlen finns i bläckpatroner som printas till exempel på en munsönderfallande film som du lägger på tungan för att du ska få dagens läkemedelsdoser”, säger Rosenholm. 

Det är en framtidsvision, men produktionstekniskt kan man redan printa läkemedel.

”På sjukhusapotek skulle det kunna vara tillämpbart inom en väldigt nära framtid. På dagens privata apotek säljs däremot mest färdiga produkter, och där är det politikerna och samhället som har sista ordet då det gäller lagstiftningen.”

De som främst gynnas av printade läkemedel är barn som kunde få slicka på en bild av sin favoritfigur i stället för att svälja en tablett, och patienter inom äldrevården som tar kombinationer av läkemedel flera gånger dagligen. Printad Burana kommer vi däremot knappast att se inom en nära framtid.

”Printandet kommer i första hand att användas för mer potenta läkemedel där doseringen är väldigt noggrann.”

Jessica Rosenholm är övertygad om att vi kommer att gå över till allt mer personaliserad medicin. Medicin som printas på plats är inte bara användarvänligare, det minimerar dessutom materialsvinn och minskar på behovet av transport och lagring.

 

Målsökande cellgifter. Rosenholm leder en forskningsgrupp som undersöker hur nanoteknik kan användas för att skapa personaliserad medicin. Ett av målen är att förbättra de cellgifter som används inom cancervården.

Forskningsgruppen jobbar på molekyl­nivå för att bygga upp så kallade nanobärare där man kan packa in läkemedel. När materialen är tillräckligt små får de annorlunda egenskaper. Nanobärarna kan designas så att de kommer åt ställen i kroppen som annars är otillgängliga, de kan till exempel korsa biologiska barriärer som vanliga läke­medelsmolekyler inte kan tränga igenom såsom blod/hjärnbarriären, cellbarriären eller tarmbarriären. Dessutom kan nano­bärarna göras målsökande, så att de hittar till och aktiveras i specifika celler eller vävnader i kroppen. De kan också byggas så att de frisätter läkemedel på ett kontrollerat sätt under en viss tid och på en viss plats.

”I cancerterapi används nanobärar­materialen för att föra cellgifterna till tumören. Dagens cellgifter angriper i hög grad friska celler vilket ger allvarliga biverkningar. Med hjälp av nanoteknik kan cellgifterna designas så att de i ideala fall skulle upptas enbart av cancercellerna, vilket radikalt minskar biverkningarna.”

Nanobärare som har markörer för en viss cancertyp kan användas för att förbättra såväl behandling som diagnostik. 

”Vi kan skapa material som är detekterbara med någon medicinsk bildteknik, så att man ser var tumören ligger för att lättare kunna operera bort den. Nanobärarna kan också användas för att hitta metastaser i kroppen som annars är svåra att upptäcka och ofta kan leda till döden.”

Material som både bär läkemedel och är detekterbara kan även användas för att följa med att tumören krymper så som man förväntar sig under cancerbehandlingen.

Heidi Furu text

Karl Vilhjálmsson foto

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!