Finländare i Silicon Valley får inte pluspoäng

Dyrköpt läxa. I Silicon Valley kvittar det totalt varifrån du kommer, det enda som spelar någon roll är vart du är på väg. En finländsk nationalitet är alltså ingen automatisk merit, har mången tvingats inse – trots Finlands tidigare bedrifter som ett arktiskt teknikunder. Foto: Mostphotos

Ser man förbi stereotypisk innovationsturism och kortsiktigt, ytligt engagemang i Silicon Valley så syns effekterna av finländska rollmodeller inom teknik hos en ny generation.

Ända sedan 1970-talet har Silicon Valley lockat finländska företagare och spåren av innovationer från Finland är många. Det räcker med att granska Apples och Googles operativsystem för mobiler som långt bygger på Nokias patent. Linux och MySQL finns överallt.

Och vem var först med att hjälpa Steve Jobs på traven om inte anställd nummer tre vid Apple Computer, finskättlingen Mike Markkula från Sievi i norra Österbotten? Ändå delas det inte ut några pluspoäng till finländare.

Många nordbor har någon form av koppling till Kalifornien. Min farmors bror, Emil Öjst från Replot i Österbotten, levde och dog i San Francisco. Han var socialist och övergav sin vita familj, avled 1945 i sviterna efter av att ha kämpat mot Franco i det spanska inbördes­kriget och ligger begravd i Sonoma, Kalifornien. Någonstans i stadsdelen Daly City finns huset han ägde.

Väldigt många finländare har släkt i Kalifornien. Det finns till och med ett äldre­boende för finskspråkiga i Sonoma. Stads­delen Castro i San Francisco, numera känd som världens HBTQ-centrum, hette i folkmun från 1880-talet till 1910-talet ”Finn Town” på grund av den stora andelen finländare och alla bastuinrättningar.

Österbottnisk prägel. I San Francisco finns ett udda avtryck av österbottniskt entreprenörskap. I skuggan av de skyskrapor där Face­books, Salesforces och Googles kontor ligger kan man stöta på en verkstad i närapå ursprungsskick som smeden Edwin Klockars  från Munsmo tog över 1938. Enligt journalisten Senja Larsen har byggbolag och markspekulanter försökt komma över den värdefulla markplätten som den historiska byggnaden står på. Släkten vägrar sälja av nostalgiska skäl.

Spåren av finländsk aktivitet finns på överraskande ställen. På sevärda Computer History Museum i Mountain View är datorns flera tusen år långa historia dokumenterad på ett ytterst pedagogiskt sätt. Jag hittar en Nokia Communicator från 1996, världens första smarttelefon, och en Suunto-orienteringsklocka.

Förstås finns där också ett obligatoriskt fotografi av Linus Torvalds med sin Linux-pingvin. Torvalds flyttade till Silicon Valley 1997 för att arbeta på Trans­meta men trivdes inte med atmosfären och tog 2004 med sig familjen till Portland, Oregon för högre livskvalitet. ”Vi vill vara någonstans där det är lugnare och mer sunt. Silicon Valley är lite galet”, förklarade han då för en lokaltidning i Oregon (http://www.linfo.org/linus.html).

För tidigt ute. På en karta över tidiga webbläsare nämns Tekniska högskolans magistersprojekt Erwise, som såg dagsljuset i april 1992. Få utanför teknikkretsarna känner till det, men detta var faktiskt världens första grafiska browser med peka-och-klicka funktion. Den lanserades ett år innan Mark Andreessens Mosaic-browser, som 1995 inledde dotcom-boomen med börsintroduktionen av Netscape.

Journalisten Juha-Pekka Tikka har dokumenterat historien i en artikel för Xconomy, ”The Greatest Internet Pioneers You Never Heard of: The Story of Erwise and Four Finns Who Showed the Way to the Web Browse” (3 mars, 2009). När Erwise släpptes fanns bara tolv www-sidor i världen. De fyra studenter som skapade Erwise hade inte kapital att utveckla sin idé till vad som kunde ha blivit ett globalt och framgångsrikt företag. De tog vanliga jobb.

Carl-Gustav Lindén text

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!

 

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*